
Bergvärme ökar priset på huset, enligt en analys från Booli.
Ett hus med bergvärme säljs till högre pris än vad ett hus utan bergvärme gör. Det visar en ny analys från bostadssajten Booli.
- I genomsnitt får du 124 000 kronor mer för ditt hus om det har bergvärme, säger Christopher Madsen, analytiker på Booli.
Under våren 2020 tittade Booli på hur installation av bergvärme påverkar värdet på ett hus. Statistiken var framtagen genom att undersöka hur mycket Boolis statistiska värdering skilde sig mellan ett hus med bergvärme och ett hus utan. En jämförelse mellan alla försäljningar i landet visade att bergvärme var värt cirka 115 000 kronor. Analysen baserades på data från 2017 till 2019, men i år har Booli grävt ännu djupare.
- Underlaget är mycket större denna gång. Vi ser bland annat att antalet hus som har sålts med bergvärme ökat kraftigt de senaste åren. Detta kan förmodligen härledas till att andelen hus med bergvärme har ökat. Vi kan också förmoda att de hus som installerade bergvärme vid toppen kring 2005 nu i större utsträckning börjat omsättas på marknaden, säger Christopher Madsen, analytiker på Booli.
Booli började med att läsa in alla försäljningar med tillhörande statistiska värderingar i Sverige mellan 1 januari 2012 och 31 december 2020. Exakt hur värdehöjande bergvärme är varierar över landet. Uttryckt i procent skiljer det en hel del – från 2,5 procent i Stockholms län till nästan 11 procent i Norrbotten. Sett över hela landet får man i snitt 124 000 kronor mer för sitt hus om det har bergvärme. I Stockholm landar siffran något högre på 141 343 kronor.
Underlaget till den nya analysen består av Boolis databas med information om bostäder och värderingar samt brunnsarkivet från SGU. Antalet brunnar i analysen uppgår till cirka 260 000.
- Vi ser att värdepåverkan i kronor verkar ligga ganska stabilt med mindre förändringar beroende på marknaden. Vi kan ändå tydligt se att det är positivt att investera i bergvärme, säger Christopher Madsen.
Underlag för analysen
| Län | Värdepåverkan i kronor medel: |
Värdepåverkan i procent medel: |
| Västra Götalands län | 135 142 | 5.54% |
| Stockholms län | 141 343 | 3.27% |
| Jönköpings län | 95 877 | 5.65% |
| Östergötlands län | 122 001 | 5.14% |
| Örebro län | 106 973 | 7.49% |
| Södermanlands län | 124 812 | 5.82% |
| Gävleborgs län | 93 483 | 7.37% |
| Värmlands län | 53 741 | 5.42% |
| Dalarnas län | 103 094 | 7.32% |
| Kalmar län | 87 640 | 7.48% |
Källa: Booli
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.