Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Den som ska renovera badrummet bör satsa på ett modernt tätskikt och anlita auktoriserade, godkända hantverkare som monterar och ansluter golvbrunnen och tätskiktet korrekt. Då minskar risken för vattenskador avsevärt. Det är slutsatser man kan dra av statistiken i Vattenskaderapporten, som bygger på 40 665 vattenskador i Sverige.Andelen vattenskador i bad och dusch fortsätter att sjunka, men står fortfarande för 25 procent av alla vattenskador. Flest vattenskador i bad och dusch sker genom läckage genom tätskikt. Det står för 52 procent, medan 41 procent av skadorna orsakas av läckage av ledningssystem. En mindre del, 7 procent, orsakas av utrustning.
Anledningen till att vattenskador i bad och dusch sjunker, är att branschorganisationerna för drygt 15 år sedan tog krafttag för att förbättra tätskikt, metoder och VVS-installationer. Det börjar nu synas i statistiken när äldre badrum renoverats utifrån nya, förbättrade branschstandarder.
Andelen vattenskador genom tätskikt är störst när ytbeklädnaden är kakel eller keramiskt material. Av alla skador i tätskikt skedde 80 procent i golvet. Nästan hälften, 48 procent av väggskador och 52 procent av golvskador, orsakade av tätskikt med kakel eller keramiskt material som ytskikt, hade vätskebaserat tätskikt. Minst andel vattenskador sker genom tätskikt av plastmatta som sitter bakom kakel och keramiskt material.
De tre vanligaste orsakerna till vattenskador i bad och dusch:
De vanligaste skadeorsakerna för tätskikt i våtrum:
Vätskebaserade tätskikt står för flest av tätskiktsskadorna:
Läs hela Vattenskaderapporten på www.vattenskadecentrum.se
Vattenskadecentrum är en sammanslutning av branschorganisationer och försäkringsbolag som tillsammans arbetar för att minska antalet vattenskador.
Källa: Vattenskadecentrum
| Dela |
 |
Tillbaka |
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
