Den som ska renovera badrummet bör satsa på ett modernt tätskikt och anlita auktoriserade, godkända hantverkare som monterar och ansluter golvbrunnen och tätskiktet korrekt. Då minskar risken för vattenskador avsevärt. Det är slutsatser man kan dra av statistiken i Vattenskaderapporten, som bygger på 40 665 vattenskador i Sverige.Andelen vattenskador i bad och dusch fortsätter att sjunka, men står fortfarande för 25 procent av alla vattenskador. Flest vattenskador i bad och dusch sker genom läckage genom tätskikt. Det står för 52 procent, medan 41 procent av skadorna orsakas av läckage av ledningssystem. En mindre del, 7 procent, orsakas av utrustning.
Anledningen till att vattenskador i bad och dusch sjunker, är att branschorganisationerna för drygt 15 år sedan tog krafttag för att förbättra tätskikt, metoder och VVS-installationer. Det börjar nu synas i statistiken när äldre badrum renoverats utifrån nya, förbättrade branschstandarder.
Andelen vattenskador genom tätskikt är störst när ytbeklädnaden är kakel eller keramiskt material. Av alla skador i tätskikt skedde 80 procent i golvet. Nästan hälften, 48 procent av väggskador och 52 procent av golvskador, orsakade av tätskikt med kakel eller keramiskt material som ytskikt, hade vätskebaserat tätskikt. Minst andel vattenskador sker genom tätskikt av plastmatta som sitter bakom kakel och keramiskt material.
De tre vanligaste orsakerna till vattenskador i bad och dusch:
De vanligaste skadeorsakerna för tätskikt i våtrum:
Vätskebaserade tätskikt står för flest av tätskiktsskadorna:
Läs hela Vattenskaderapporten på www.vattenskadecentrum.se
Vattenskadecentrum är en sammanslutning av branschorganisationer och försäkringsbolag som tillsammans arbetar för att minska antalet vattenskador.
Källa: Vattenskadecentrum
| Dela |
|
Tillbaka |
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
11-14 november gör ExpoVA sitt årliga besök i norra Sverige. Den här gången med ett rekordstort antal utställare, 28 stycken. Turnén besöker i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Östersund.
Energimyndigheten lanserar den digitala utbildningen Driftlyftet, som ska stärka kompetensen hos driftpersonal och främja en mer effektiv användning av energi i byggnader.
På den internationella innovationspaviljongen som arrangeras under Vatten2025 kan man ta del av lösningar från tio företag från hela världen inom VA-teknik som vill in på den svenska marknaden samt ta del av föreläsningar.
Karshults avloppsreningsverk i Motala drog längsta strået i VA-tidsskriften Cirkulations fototävling om den vackraste utsikten från ett avloppsreningsverk.