Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och miljömål, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Karin Söderlund, luftexpert på IVL och en av författarna till rapporten.
En utmaning är att partiklarna kan ha väldigt olika sammansättning och storlek, vilket får stor betydelse för vilka effekter de har – och för vilka åtgärder som ska vidtas.
Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter kunnat kopplas till mycket låga partikelhalter. Det medför stora samhällsekonomiska kostnader, framför allt på grund av negativa hälsoeffekter, men även genom nedsmutsning, korrosion och annat.
I södra Sverige har närheten till kontinenten stor betydelse. Olika fossila förbränningskällor i andra länder, såsom koleldning, bilavgaser och sjöfart, ger höga halter i Sverige genom långdistanstransport av luftföroreningar med vinden. Detta ligger till exempel bakom cirka 60 procent av de PM2,5-halter som den genomsnittliga stadsbon i Malmö exponeras för.
I norra Sverige ligger däremot bidraget från långdistanstransport på nära förindustriell nivå. Här är det i stället lokal trafik och vedeldning som bidrar mest till hälsoriskerna från partikelhalter. I alla större svenska städer bidrar biltrafikens avgaser till höga halter av antalet små partiklar.
– Tre fjärdedelar av befolkningen i Europa bor i städer, där vägtransport ofta är den främsta källan till luftföroreningar. För att minska partikelhalterna behövs flera åtgärder, bland annat stärkt kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och byte till renare fordon, bussar och spårvagnar, speciellt i stora städer, säger Karin Sjöberg, chef för luftenheten på IVL.
I rapporten finns kunskap och metoder som kommuner och myndigheter kan använda inom ramen för sina uppdrag. Frågor som tas upp är bland annat hur vi kan öka andelen biobränsle på ett sätt som både gynnar klimatet och luftkvaliteten. Hur kan man använda kamin och vedpanna på ett sätt som påverkar grannar och miljö så lite som möjligt? Kan man minska partikelhalterna med växtlighet eller blir det tvärtom? Och löser vi alla problem med luftföroreningar i trafiken nu när elbilarna tar över?
Rapporten Luft och miljö 2023 – Partiklar är den tredje utgåvan i temaserien Luft och miljö. Rapporten är framtagen i samarbete med utförare inom den nationella luftövervakningen samt forskare och handläggare vid universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Från IVL deltar Karin Sjöberg, Karin Söderlund och Ingrid Mawdsley.
Ladda ner rapporten på Naturvårdsverkets webbsida: Luft och miljö 2023 – Partiklar
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Konkurrensverkets beslut att bötfälla Tapwell för prisstyrning av återförsäljare.
ExpoStyr är höstens första Expo. 25-27 augusti får i tur och ordning Halmstad, Göteborg och Borås besök av 15 företag som bjuder på det senaste inom fastighetsautomation.
Livsmedelsverket fördelar 25 miljoner kronor vardera till Bodens kommun och Region Gotland. Pengarna ges i syfte att snabbare kunna ge effekt av redan planerade åtgärder inom dricksvattenområdet.
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung möter Magnus Andersson, affärsutvecklare på Swegon, som berättar mer om lösningen för vilken man tog emot Stora Inneklimatpriset på Nordbygg i april.
