Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och miljömål, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Karin Söderlund, luftexpert på IVL och en av författarna till rapporten.
En utmaning är att partiklarna kan ha väldigt olika sammansättning och storlek, vilket får stor betydelse för vilka effekter de har – och för vilka åtgärder som ska vidtas.
Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter kunnat kopplas till mycket låga partikelhalter. Det medför stora samhällsekonomiska kostnader, framför allt på grund av negativa hälsoeffekter, men även genom nedsmutsning, korrosion och annat.
I södra Sverige har närheten till kontinenten stor betydelse. Olika fossila förbränningskällor i andra länder, såsom koleldning, bilavgaser och sjöfart, ger höga halter i Sverige genom långdistanstransport av luftföroreningar med vinden. Detta ligger till exempel bakom cirka 60 procent av de PM2,5-halter som den genomsnittliga stadsbon i Malmö exponeras för.
I norra Sverige ligger däremot bidraget från långdistanstransport på nära förindustriell nivå. Här är det i stället lokal trafik och vedeldning som bidrar mest till hälsoriskerna från partikelhalter. I alla större svenska städer bidrar biltrafikens avgaser till höga halter av antalet små partiklar.
– Tre fjärdedelar av befolkningen i Europa bor i städer, där vägtransport ofta är den främsta källan till luftföroreningar. För att minska partikelhalterna behövs flera åtgärder, bland annat stärkt kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och byte till renare fordon, bussar och spårvagnar, speciellt i stora städer, säger Karin Sjöberg, chef för luftenheten på IVL.
I rapporten finns kunskap och metoder som kommuner och myndigheter kan använda inom ramen för sina uppdrag. Frågor som tas upp är bland annat hur vi kan öka andelen biobränsle på ett sätt som både gynnar klimatet och luftkvaliteten. Hur kan man använda kamin och vedpanna på ett sätt som påverkar grannar och miljö så lite som möjligt? Kan man minska partikelhalterna med växtlighet eller blir det tvärtom? Och löser vi alla problem med luftföroreningar i trafiken nu när elbilarna tar över?
Rapporten Luft och miljö 2023 – Partiklar är den tredje utgåvan i temaserien Luft och miljö. Rapporten är framtagen i samarbete med utförare inom den nationella luftövervakningen samt forskare och handläggare vid universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Från IVL deltar Karin Sjöberg, Karin Söderlund och Ingrid Mawdsley.
Ladda ner rapporten på Naturvårdsverkets webbsida: Luft och miljö 2023 – Partiklar
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
