Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och miljömål, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Karin Söderlund, luftexpert på IVL och en av författarna till rapporten.
En utmaning är att partiklarna kan ha väldigt olika sammansättning och storlek, vilket får stor betydelse för vilka effekter de har – och för vilka åtgärder som ska vidtas.
Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter kunnat kopplas till mycket låga partikelhalter. Det medför stora samhällsekonomiska kostnader, framför allt på grund av negativa hälsoeffekter, men även genom nedsmutsning, korrosion och annat.
I södra Sverige har närheten till kontinenten stor betydelse. Olika fossila förbränningskällor i andra länder, såsom koleldning, bilavgaser och sjöfart, ger höga halter i Sverige genom långdistanstransport av luftföroreningar med vinden. Detta ligger till exempel bakom cirka 60 procent av de PM2,5-halter som den genomsnittliga stadsbon i Malmö exponeras för.
I norra Sverige ligger däremot bidraget från långdistanstransport på nära förindustriell nivå. Här är det i stället lokal trafik och vedeldning som bidrar mest till hälsoriskerna från partikelhalter. I alla större svenska städer bidrar biltrafikens avgaser till höga halter av antalet små partiklar.
– Tre fjärdedelar av befolkningen i Europa bor i städer, där vägtransport ofta är den främsta källan till luftföroreningar. För att minska partikelhalterna behövs flera åtgärder, bland annat stärkt kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och byte till renare fordon, bussar och spårvagnar, speciellt i stora städer, säger Karin Sjöberg, chef för luftenheten på IVL.
I rapporten finns kunskap och metoder som kommuner och myndigheter kan använda inom ramen för sina uppdrag. Frågor som tas upp är bland annat hur vi kan öka andelen biobränsle på ett sätt som både gynnar klimatet och luftkvaliteten. Hur kan man använda kamin och vedpanna på ett sätt som påverkar grannar och miljö så lite som möjligt? Kan man minska partikelhalterna med växtlighet eller blir det tvärtom? Och löser vi alla problem med luftföroreningar i trafiken nu när elbilarna tar över?
Rapporten Luft och miljö 2023 – Partiklar är den tredje utgåvan i temaserien Luft och miljö. Rapporten är framtagen i samarbete med utförare inom den nationella luftövervakningen samt forskare och handläggare vid universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Från IVL deltar Karin Sjöberg, Karin Söderlund och Ingrid Mawdsley.
Ladda ner rapporten på Naturvårdsverkets webbsida: Luft och miljö 2023 – Partiklar
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
