Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) deltog på den europeiska värmepumpkonferensen som arrangerades i Stockholm. På bilden syns också dagens moderator, Eva Krutmeijer Foto: Ulrik Hammarsträng
Slussen.biz fanns på plats när det arrangerades europeisk värmepumpkonferens med ett 100-tal deltagare i Stockholm.
Frågan kring uppvärmning av våra fastigheter är hetare än någonsin och senaste tiden har nyheterna bland annat rapporterat om miljöpåverkan från köldmedier i värmepumpar och om ett bråk om gaspannor kontra värmepumpar i den tyska regeringen. Dessutom arrangerades en europeisk värmepumpkonferens, med ett 100-tal deltagare, som ett officiellt “side-event” till det svenska ordförandeskapet i EU på Tekniska Museet i Stockholm. Konferensen arrangerades av Rise, Tekniska Museet, KTH och Nibe.
Först upp på scenen var Sverige energi- och näringsminister, Ebba Busch (KD).
- 50 % av energianvändningen i EU går till uppvärmning. Något som påverkats starkt av kriget i Ukraina då många länder är beroende av gas, som till stor del importerats från Ryssland. Här kan Europa ta lärdom av Sverige då vi under oljekrisen ställde om till uppvärmning med el från kärnkraft och fjärrvärme. Därefter har även värmepumparna har tagit plats i enfamiljshusen. Sammanfattningsvis så behöver EU alla energikällor som inte är fossila. Dessa behöver vi göra oss av med, först och främst de ryska.
Laura Gozzi, hållbarhetschef på IEA, gav sin syn på framtiden för värmepumpar.
- Under 2022 rekordaccelererade försäljningen av värmepumpar med anledning av kriget i Ukraina då tekniken har en viktig del i att minska beroendet av rysk gas. Sverige och Norden är ledande globalt, men försäljningen ökar även i andra länder. Värmepumpar sparar pengar över tid, men investeringen är ofta stor och då kan finansiella incitament hjälpa till att driva marknaden. Värmepumpbranschen skapar också mycket arbetstillfällen, men nu finns det flaskhalsar gällande personaltillgång med rätt kompetens. Kina är dominant vad gäller tillverkning av värmepumpar, men EU:s andel av tillverkningen förväntas öka kraftigt till 2030.
Metchild Wörsdörfer, vice generaldirektör Energi EU-kommissionen, berättade om EU:s olika satsningar på energiområdet.
- EU ska vara klimatneutralt 2050 och för att nå dit har man antagit programmet Fit for 55 vilket innebär att 55 % reducering baserat på 1990-års nivå ska nås till 2030. Satsningen syftar till att göra våra byggnader redo för en grönare framtid genom att bland annat minska utsläpp, spara energi och tackla energifattigdom genom bland annat EU-direktiven EPBD och EED. För att forcera energiomställningen ytterligare och minska gasberoendet har RePowerEU lanserats. Där är värmepumpar ett av fem prioriterade områden och EU ska vara ledande med över 30 miljoner nya värmepumpar till 2030.
Martin Forsén, ansvarig för internationella frågor på Nibe, ordförande i den europeiska värmepumporganisationen EHPA och initiativtagare till konferensen, gick bland annat till attack mot att det fortfarande installeras en stor mängd gaspannor i Europa.
- Värmepumptekniken har nu ett fullt erkännande, trots det installeras det en ny gaspanna var sjätte sekund i Europa vilket leder till att vi tappar en möjlighet 20 år framåt för varje sådan installation. Energisektorn är i snabb förändring och vägen fram är elektrifiering. Värmepumpar används nu i flera typer av applikationer som till exempel industri, bostäder och fjärrvärmenätet. I Sverige är marknaden mogen och vi är nu inne i en utbytesfas. Cirka 60 % av alla enfamiljshus har värmepump och oljan med stora utsläpp av växthusgaser är i princip borta. Nu ökar också försäljningen kraftigt i övriga Europa.
Rémy Kolessar, ställföreträdande generaldirektör och avdelningschef på Energimyndigheten, tog upp Sverige som en pionjär när det gäller minskning av koldioxid från uppvärmning.
- Sedan år 2000 har värmepumpar och uppvärmning med biomassa ökat kraftigt. Sverige var tidiga med koldioxidskatt och har använt sig av teknikupphandlingar, investeringsstöd och FoU-program som drivit på utvecklingen.
Caroline Haglund-Stignor, Rise, berättade om hur Sverige arbetar med innovation på värmepumpområdet.
- Vi har utvecklat en finansieringsmodell som bygger på tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industrin med utveckling genom testbäddar. Sedan 1990-talet har vi haft sju forskningsprogram i följd som finansierats av Energimyndigheten.
Bengt Sandström, Heta Utbildningar, gav en historisk tillbakablick över utbildning av värmepumpinstallatörer kopplat till olika EU-regleringar och poängterade vikten av specialiserad värmepumputbildning.
Carlos Lopes, projektledare på Energimyndigheten, tog närmare upp vad som driver den framgångsrika utvecklingen av värmepumpmarkanden i Sverige och ställde den retoriska frågan om det är möjligt för andra länder att kopiera Sverige.
- Bland de faktorer vi har identifierat är ett bra och pålitligt elnät, långsiktiga forsknings- och innovationsprogram sedan 1970-talet, ekonomiska incitament genom skatter och krav på prestanda och kvalitetsmärkning från EU. Dessutom har vi skapat ett system för att utbilda skickliga installatörer och arbetat med information, via bland annat kommunala energirådgivare, och testning vilket skapat tilltro och acceptans. Mycket av detta skulle gå att kopiera av andra länder.
Ciarán Cuffe, EU-parlamentariker från Gröna alliansen i Irland, gav sin syn på EU:s energieffektiviseringsarbete.
- Vi lever i en osäker tid med klimatkris, covid och krig. Det handlar om att ta med människorna på en resa mot elektrifiering. Det pågår en kommunikationsutredning för att få ut EU:s initiativ när det gäller energieffektivisering. Det jobbas också med hur den sämsta klassen i energimärkningssystemet, som ser olika ut i olika länder, ska definieras för att få bort de byggnader med sämst prestanda.
Doktor Marek Miare från Fraunhoferinstitutet gav en överblick över fälttester som gjorts på värmepumpområdet.
- Uppvärmningsfrågan en het fråga i Tyskland och det sprids många myter. En sådan är att det inte skulle fungera att installera värmepumpar i befintliga byggnader. Något som flera gjorda tester motbevisat. Det finns alltså inte några sådana hinder.
Björn Palm, professor i energiteknik på KTH, gav bland annat en historisk tillbakablick över vilka köldmedier som används över tid.
- De senaste årtiondena har vi gått från freoner (CFC) till olika typer av f-gaser (HFC, HFO). Nu är vi på väg tillbaka till naturliga köldmedier som propan och koldioxid som användes för längesedan. Kanske är luft och vatten på väg in också. Jag ser också att elektrifieringen öppnar upp för värmepumpar i flera nya applikationer.
Monica Axell, chef för Heat Pump Centre som ligger under Rise, poängterade vikten och fördelarna med internationellt samarbete på värmepumpområdet.
- Heat Pump Centre är en informationsaktivtet inom IEA:s samarbetsprogram för värmepumpteknik, TCP, som idag har 19 medlemmar med fler på väg in. Värmepumpteknik är identifierad som en av nyckelteknologierna för att uppnå klimatmålen och det finns stora fördelar med internationellt samarbete genom nätverkande, forsknings- och utvecklingsprojekt samt kunskaps och erfarenhetsutbyte.
Dagen bjöd på ytterligare ett antal föreläsningar och panelsamtal.
Text och foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
11-14 november gör ExpoVA sitt årliga besök i norra Sverige. Den här gången med ett rekordstort antal utställare, 28 stycken. Turnén besöker i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Östersund.
