Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det kan ta Sveriges kommuner 200 år att göra samtliga nödvändiga renoveringar och uppgraderingar för att trygga dricksvattenförsörjningen. Det varnar branchorganisationen Svenskt Vatten för i sin nya driftundersökning. Sveriges kommuner riskerar att få stora problem med dricksvattenförsörjningen i framtiden om inte förutsättningarna ändras.
- Om VA-organisationerna inte får bättre förutsättningar att renovera och uppgradera vatteninfrastrukturen skickas en allt saftigare nota till framtiden och vi kan få dras med läckage, kapacitetsbrist och föroreningar i vatten. Det kommer innebära stora samhällskostnader, säger Pär Dalhielm som är vd för Svenskt Vatten.
En förklaring till den långsamma förnyelsetakten är att bara var tredje kommun har en plan för hur de långsiktigt ska finansiera nödvändiga renoveringar i sin vatteninfrastruktur. Detta trots att vardagsliv, välfärd och näringsliv är helt beroende av rent dricksvatten och välfungerande avloppsrening.
- Vi ser akuta problem, men det politiska ledarskapet är svagt. Det är lätt att se snabba vinster i att skjuta på underhåll eller bygga nya spännande projekt snarare än att förvalta och ta hand om det vi redan har. Långsiktiga planer för underhåll och investering krävs om vi ska undvika kapitalförstöring och ökade driftstörningar. Här behöver politiken ta ledartröjan och säkerställa att VA-organisationerna har personella och ekonomiska resurser. Vi måste ta rätt beslut för klimat och framtida generationer, säger Pär Dalhielm.
Svenskt Vatten har tidigare pekat på finansieringen av vatteninfrastrukturen som den största utmaningen för att trygga dricksvattenförsörjningen. Nu vill man att regeringen tillsätter en utredning.
- Först och främst behöver kommunerna ta fram en underhålls- och investeringsplan för hur de ska trygga kommunens vattenförsörjning. Men på nationell nivå behöver regeringen utreda hur staten och kommunerna ska finansiera vatteninfrastrukturen i hela landet. Här krävs ett starkare samarbete och ett tydligare politiskt ledarskap på alla nivåer. Att vår vatteninfrastruktur står inför stora utmaningar kan inte längre vara en nyhet för politiken, avslutar Pär Dalhielm.
Läs mer om Svenskt Vattens driftundersökningar.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
