
För varje spolning i dusch, handfat och toalett, försvinner värdefull energi rakt ut i avloppet. Vattnet vi spolar ut har värmts upp med dyrbar energi som vi idag inte tar tillvara. Analyser i forskningsarenan HSB Living Lab visar att vi skulle kunna spara 3 000 kronor per lägenhet varje år om vi återvinner värme från avloppsvattnet.
– För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson, forskare och lektor på Chalmers.
För att värma upp vattnet i duschen används dyrbar energi. Men faktum är att även vattnet i lägenheten indirekt värmts upp av den värme som köps till fastigheten. Så att spola i handfatet, duschen eller toaletten innebär att uppvärmt vatten, och outnyttjad energi, försvinner rakt ut i avloppet. Förutom att försöka minska sin vattenanvändning finns det inte mycket de boende att göra åt saken – det är helt enkelt så vattensystem i våra bostadshus är konstruerade.
I tider av lågkonjunktur, skenande levnadskostnader och en rådande klimatkris, blir vikten att ta vara på energin än mer påtaglig. På HSB Living Lab, forskningsarenan i Göteborg som är lika delar boende och labb, har forskare undersökt energiförlusten i avloppsflöden – och tagit viktiga steg mot storskalig energiåtervinning i VVS-system.
HSB Living Lab – över 140 000 mätpunkter möjliggör helt nya data
För att utforska potentialen att återanvända vatten, och därmed den energi som vattnet bär på, genomförde Jesper Knutsson och Jörgen Wallin, forskare på Chalmers respektive KTH, ett forskningsprojekt på HSB Living Lab. Syftet var att utveckla en detaljerad beskrivning av avlopps- och energiflöden, samt hur avloppsvattnets temperatur- och flödesprofil ser ut i förhållande till användningen. Genom att analysera data är det möjligt att utvärdera potentialen för energiutvinning för olika förbrukare – från dusch, handfat och toalett – och hur dessa varierar över tid.
Att genomföra projektet på HSB Living Lab gav unika möjligheter. I en normal fastighet finns vanligtvis bara två mätpunkter för vattenförbrukning – in- och utflöde. HSB Living Lab har totalt 140 000 mätpunkter. Det möjliggör en betydligt mer detaljerad bild av vatten- och energiflödet.
– Vår förhoppning är att insikterna från projektet, tillsammans med vidare forskning, ska bidra till en mer kalibrerad design av framtida lösningar för VVS-system. Istället för att räkna på ett schablonvärde kan man få svart på vitt hur energiflöden varierar, säger Jesper Knutsson.
Och studien bjöd på några insiktsfulla data: Totalt försvann 30 megawattimmar, motsvarande 120 000 kronor, ut med det i genomsnitt 27-gradiga avloppsvattnet. Det är lika mycket energi som 13 elbilar förbrukar på ett år. Insikterna från insamlad data visar att ett flerbostadshus, som tar vara på värmen i avloppsvattnet, skulle kunna minska sin energiförbrukning med ungefär 836 kilowattimmar per lägenhet. I energikrisens Sverige motsvarar det över 3 000 kronor per lägenhet och år.
Föråldrade vattensystem – en bromskloss i klimatomställningen
Den här typen av detaljerade data är kunskap som hittills saknats, men som behövs för att kunna ta viktiga steg mot en hållbar omställning. Även om det egentligen inte är komplicerat att ta tillvara på avloppsvärme saknas idag produkter som återvinner energin från avloppsvattnet.
I framtiden väntas strängare regelverk för VVS och branschen måste minska sin klimatpåverkan. Om vi ska nå målet om nettonoll-energi-byggnader senast 2050 är dagens VVS-system en svag länk. Det går därför att anta att området kommer att få betydligt större uppmärksamhet framöver. Vi har helt enkelt inte råd att spola ner energi i avloppen, varken ekonomiskt eller hållbarhetsmässigt.
– Att spola ut energi i avloppet är ohållbart – det är en dysfunktionalitet i äldre vatteninstallationer. För en hållbar framtid behöver vi förstå hushållens energi- och vattenkonsumtion, och identifiera nya, effektiva produkter och tjänster som ger en varaktig förändring, säger Jesper Knutsson.
Källa: HSB Riksförbund
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung möter Magnus Andersson, affärsutvecklare på Swegon, som berättar mer om lösningen för vilken man tog emot Stora Inneklimatpriset på Nordbygg i april.
Nationella expertrådet för klimatanpassnings klimat- och sårbarhetsanalys visar att klimatriskerna förvärras snabbare än samhällets nuvarande anpassningsförmåga.
Under en vecka i juni fylls Almedalen i Visby av representanter för politik, näringsliv och myndigheter. Slussen.biz har fått några röster från årets upplaga.
Under höstens ExpoVent-turné kommer branschorganisationen Svensk Ventilation hålla en föreläsning där man bland annat kommer att informera om möjligheterna med Servicekollen.
Enligt Byggchefernas årliga presentation av rapporten Machoindex ligger det på samma nivå som förra året. Läget har dock försämrats sedan man började med genomlysningen år 2020.
I april i år smittades en hyresgäst på Föllingebacken i Tensta av legionella, via sitt duschmunstycke. Personen insjuknade och avled till följd av smittan, rapporterar Nyhetsbyrån i Järva.
Forskare vid Mittuniversitetet undersöker just nu om vatten förorenat med evighetskemikalierna PFAS kan renas med växten andmat, rapporterar Sveriges radio.
Hösten 2026 bjuder på ett intensivt Expo-schema då ExpoStyr, ExpoVent, ExpoVärmeKyla och ExpoVA ger sig ut på vägarna igen.
Projektet Fokus Fastighet ska stärka stora offentliga fastighetsbestånds roll som en aktiv del av Norrbottens energisystem. Satsningen omfattar energieffektivisering, flexibilitet och resiliens till förnybar energi, fjärrvärme och solenergi.
Regeringen har i dag beslutat att utse Nancy Mattsson till ny generaldirektör och chef för Boverket. Hon tar över tjänsten efter Anders Sjelvgren som innehaft den sedan 2017.