|
Högskolan i Gävle har tilldelats totalt 2,6 miljoner kronor från KK-stiftelsen till ett forskningsprojekt som ska förebygga effekter av översvämningar och skyfall. Forskningen kommer att bedrivas tillsammans med två privata företag som lägger till ytterligare 2,9 miljoner kronor i egenfinansiering. |
|
Det finns gott om bevis för att klimatförändringarna leder till fler naturkatastrofer. De allt varmare temperaturerna ökar sannolikheten för torka och bränder, men gör också att luftfuktigheten ökar – vilket leder till fler och kraftigare skyfall och ökad risk för översvämningar. Forskare på Högskolan i Gävle har sedan länge undersökt effekterna av översvämning av vattendrag, så kallad översvämningsmodellering, för att kunna upptäcka vilka områden som är under risk. Det nya projektet ska under fyra år utveckla forskningen kring översvämningar, men också ta fram metoder som ska skydda civilsamhället mot effekter av skyfall i samarbete med företagen Geografiska Informationsbyrån och NOAQ Flood Protection, som också är medfinansiärer. – Vi behöver förbättra samhällets motståndskraft mot skyfall och översvämningar, som blir ett allt större problem. Målet är att ta fram bättre översvämningsmodeller och förbättra de tekniska lösningar som finns, och samarbetet med företagen är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras, säger projektledaren Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle. NOAQ Flood Protection har tagit fram ett antal produkter som kan användas vid översvämningar, bland annat en mobil skyddsvall som ett alternativ till sandsäckar. – Vi vill hjälpa till med att göra vårt samhälle mer motståndskraftigt mot översvämningar. Vi ser det här projektet som en bra möjlighet att inte bara utveckla våra egna produkter, utan även undersöka hur produkterna i sin tur kan påverka planeringen av insatser vid en översvämning säger vd:n Sigurd Melin. Geografiska Informationsbyrån utvecklar bland annat metoder för att använda geografiska informationssystem till att förutsäga vattenflöden vid skyfall. – Det här projektet är ett sätt att knyta oss inom näringslivet närmare Högskolan, så att alla vi inom projektet kan få ut mer nytta av det vi gör. Vi kommer att kunna dela kunskap och göra varandra starkare, säger företagets grundare Greger Lindeberg. FAKTA Förutom projektledaren Anders Brandt deltar Nancy Lim och Julia Åhlén från Högskolan i Gävle. Källa: Högskolan i Gävle |
| Dela |
|
Tillbaka |
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med stopp i Växjö, Jönköping och Norrköping.
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.