Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På en frivillig effektmarknad kan gasturbiner fungera som uppbackning till vindkraft.
Om risken för effektbrist ökar och blir påtaglig kan en frivillig effektmarknad växa fram, och därmed minska effektproblemet, enligt en ny Energiforskrapport. Men en förutsättning är att staten tydligt signalerar att dess ansvar stannar vid en begränsad effektreserv och inget mer, säger rapportens huvudförfattare Lars Bergman.
Rapporten ”En frivillig marknad för effekt?” har analyserat förutsättningarna för om en frivillig effektmarknad kan bildas och om det i så fall kan ersätta en kapacitetsmekanism. Bakgrunden är den ökande risken för effektbrist som kan uppstå ett antal timmar per år, om väderberoende elproduktion som vindkraft utgör en allt större andel av elproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar.
Slutsatsen är att en frivillig effektmarknad under vissa omständigheter kan växa fram. En sådan marknad skulle minska men inte eliminera effektbristen, så en begränsad kapacitetsmekanism skulle behövas även med en effektmarknad på plats.
En frivillig effektmarknad är en typ av försäkringslösning där ägare av ett kraftverk kan fungera som försäkringsgivare. Kraftverksägaren säljer en försäkringspremie för att alltid kunna erbjuda en viss effekt. Det kan till exempel vara ett gasturbinkraftverk som fungerar som uppbackning till ett vindkraftföretag, eller att en vattenkraftägare hushåller med en viss andel av sin produktion som uppbackning.
Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och rapportens huvudförfattare, säger att spelplanen för det svenska elsystemet håller på att ändras, efter att fyra reaktorer stängts ner och vindkraften har vuxit kraftigt.
– Tack vare vattenkraften har balansen i elsystemet varit god. Men när vindkraftens andel nu ökar ändras spelplanen, då kan betydande effektbrister uppstå, säger Lars Bergman.
Lars Bergman.
Vad krävs för att en frivillig effektmarknad ska skapas?
– Att risken för effektbrist blir påtaglig, eftersom incitamenten för marknadens aktörer då ökar. Hittills har så inte varit fallet, men om tio år kan det vara annorlunda. Men tar staten på sig rollen att hantera risken tycker marknadens aktörer att det är skönt. Så en förutsättning är att staten säger att dess ansvar stannar vid en effektreserv och inget mer, säger Lars Bergman.
I rapporten står det:
”Med en växande andel vindkraft i elproduktionen är det troligt att åtminstone vissa av elmarknadens aktörer vill försäkra sig mot risken att inte kunna handla sig i balans vid gate closure eller för att hantera volymrisken i PPA-kontrakt. Med en efterfrågan på plats så skulle det sannolikt uppstå ett utbud av sådana försäkringar.”
Varför är det sannolikt att ett utbud av försäkringar skulle uppstå?
– All erfarenhet visar att när det finns affärsmöjligheter kommer någon aktör att ta dem – alltså, när det finns en efterfrågan kommer det också ett utbud. Vattenkraftaktörer kan med lätthet ta en sådan roll och gasturbiner är förhållandevis billiga att bygga.
Rapporten lyfter också att med en ökande andel vindkraft i elsystemet, som fortsatt är koncentrerat till norra Sverige, så ökar risken för effektbrist. Det innebär i så fall ökade incitament för en frivillig effektmarknad.
Elpriset är högst i södra Sverige, borde inte det leda till ökad koncentration av vindkraft där?
– Jo, men vindkraftaktörer har haft relativt svårt att få tillstånd i södra Sverige. Får vi mer vindkraft även i söder skulle det minska risken för effektbrist eftersom en geografisk spridning bidrar till detta, men det kräver också utbyggnad för tillräcklig överföringskapacitet, det visar de studier Peter Blomqvist från Profu gjort som en del av rapporten. Då minskar också behovet av en effektmarknad.
Rapportförfattare
Rapporten är framtagen inom ramen för Energiforsks program FemD.
Rapporten presenteras på ett seminarium den 10 september 2024, klockan 10.00–11.30. Läs mer och anmäl dig här.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
I Gebwells monter på VVS-mässan i Kista presenteras bland annat den nya serien fastighetsvärmepumpar Gebwell G-Eco.
En av del 80-talet utställarna på VVS-mässan i Kista är utbildningsföretaget INSU. I montern kan man bland annat få veta mer om vägen till kylcertifikat.
Scenprogrammet på den nystartade VVS-mässan i Stockholm inleddes med en dragning om de nya kommande byggreglerna.
Under första kvartalet 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden med 38% jämfört med förra året. Intressant att notera är att försäljningen av luft-vattenvärmepumpar ökat med hela 55%.
Bioenergin är idag EU:s största förnybara energislag, men många klimatstrategier fokuserar främst på utveckling av andra energikällor. Nu visar en analys från bland annat Chalmers att biomassan är central för Europas möjligheter att nå klimatmålen.
Installatörsföretagens vd, Saira Alladin, lämnar posten efter bara ett halvår enligt ett pressmeddelande från branschorganisationen.
Under det senaste året har söktrycket ökat på yrkeshögskoleutbildningarna inom energiområdet. Och behovet av kompetens har inte minskat – tvärtom, enligt en ny områdesanalys från Myndigheten för yrkeshögskolan.
6-9 maj drar ExpoStyr norr ut i landet. I tur och ordning får Luleå, Umeå, Östersund och Sundsvall besök av 11 ledande leverantörer inom fastighetsautomation.
I januari 2026 lanseras den nya reviderade versionen av Säkra Våtrum, GVKs branschregler för fackmässig installation av våtrum.
Slussen.biz fanns på plats under IF-dagen som samlade drygt 100 representanter från isoleringsbranschen till konferens i centrala Stockholm.
