Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På en frivillig effektmarknad kan gasturbiner fungera som uppbackning till vindkraft.
Om risken för effektbrist ökar och blir påtaglig kan en frivillig effektmarknad växa fram, och därmed minska effektproblemet, enligt en ny Energiforskrapport. Men en förutsättning är att staten tydligt signalerar att dess ansvar stannar vid en begränsad effektreserv och inget mer, säger rapportens huvudförfattare Lars Bergman.
Rapporten ”En frivillig marknad för effekt?” har analyserat förutsättningarna för om en frivillig effektmarknad kan bildas och om det i så fall kan ersätta en kapacitetsmekanism. Bakgrunden är den ökande risken för effektbrist som kan uppstå ett antal timmar per år, om väderberoende elproduktion som vindkraft utgör en allt större andel av elproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar.
Slutsatsen är att en frivillig effektmarknad under vissa omständigheter kan växa fram. En sådan marknad skulle minska men inte eliminera effektbristen, så en begränsad kapacitetsmekanism skulle behövas även med en effektmarknad på plats.
En frivillig effektmarknad är en typ av försäkringslösning där ägare av ett kraftverk kan fungera som försäkringsgivare. Kraftverksägaren säljer en försäkringspremie för att alltid kunna erbjuda en viss effekt. Det kan till exempel vara ett gasturbinkraftverk som fungerar som uppbackning till ett vindkraftföretag, eller att en vattenkraftägare hushåller med en viss andel av sin produktion som uppbackning.
Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och rapportens huvudförfattare, säger att spelplanen för det svenska elsystemet håller på att ändras, efter att fyra reaktorer stängts ner och vindkraften har vuxit kraftigt.
– Tack vare vattenkraften har balansen i elsystemet varit god. Men när vindkraftens andel nu ökar ändras spelplanen, då kan betydande effektbrister uppstå, säger Lars Bergman.
Lars Bergman.
Vad krävs för att en frivillig effektmarknad ska skapas?
– Att risken för effektbrist blir påtaglig, eftersom incitamenten för marknadens aktörer då ökar. Hittills har så inte varit fallet, men om tio år kan det vara annorlunda. Men tar staten på sig rollen att hantera risken tycker marknadens aktörer att det är skönt. Så en förutsättning är att staten säger att dess ansvar stannar vid en effektreserv och inget mer, säger Lars Bergman.
I rapporten står det:
”Med en växande andel vindkraft i elproduktionen är det troligt att åtminstone vissa av elmarknadens aktörer vill försäkra sig mot risken att inte kunna handla sig i balans vid gate closure eller för att hantera volymrisken i PPA-kontrakt. Med en efterfrågan på plats så skulle det sannolikt uppstå ett utbud av sådana försäkringar.”
Varför är det sannolikt att ett utbud av försäkringar skulle uppstå?
– All erfarenhet visar att när det finns affärsmöjligheter kommer någon aktör att ta dem – alltså, när det finns en efterfrågan kommer det också ett utbud. Vattenkraftaktörer kan med lätthet ta en sådan roll och gasturbiner är förhållandevis billiga att bygga.
Rapporten lyfter också att med en ökande andel vindkraft i elsystemet, som fortsatt är koncentrerat till norra Sverige, så ökar risken för effektbrist. Det innebär i så fall ökade incitament för en frivillig effektmarknad.
Elpriset är högst i södra Sverige, borde inte det leda till ökad koncentration av vindkraft där?
– Jo, men vindkraftaktörer har haft relativt svårt att få tillstånd i södra Sverige. Får vi mer vindkraft även i söder skulle det minska risken för effektbrist eftersom en geografisk spridning bidrar till detta, men det kräver också utbyggnad för tillräcklig överföringskapacitet, det visar de studier Peter Blomqvist från Profu gjort som en del av rapporten. Då minskar också behovet av en effektmarknad.
Rapportförfattare
Rapporten är framtagen inom ramen för Energiforsks program FemD.
Rapporten presenteras på ett seminarium den 10 september 2024, klockan 10.00–11.30. Läs mer och anmäl dig här.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
