Den 25 maj införs energiklassen A0 i det svenska klassningssystemet för byggnaders energiprestanda. Samtidigt införs en temporär definition av en nollutsläppsbyggnad. Förändringarna genomförs i ett första steg nu för att sedan byggas på, enligt EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD.
Det övergripande syftet med EU-direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. En byggnad som uppfyller kraven för att klassas som en nollutsläppsbyggnad kommer att få energiklass A0.
– Skälet till att vi inför den nya energiklassen i två steg är att systemet måste vara på plats före direktivets genomförandedatum den 29 maj. Senare under 2026 kommer större förändringar i reglerna. Då kommer också definitionen av en nollutsläppsbyggnad och vad som krävs för att en byggnad ska få klass A0 ändras jämfört med den definition vi inför nu, säger Thomas Johansson, projektledare på Boverket.
Den nya energiklassen, som gäller från den 25 maj, finns i reglerna om energideklaration för byggnader.
– De nya reglerna innebär att när en energideklaration upprättas ska energiexperten bedöma om byggnaden uppfyller kriterierna för en nollutsläppsbyggnad, och därmed kunna tilldela den energiklass A0. Boverket ändrar därför systemet för registreringen. Energideklarationens sammanfattning kommer också att ändras och kompletteras med energiklass A0, säger Thomas Johansson.
Läs mer om hur Boverket arbetar med direktivet för byggnaders energiprestanda och kommande ändringar i reglerna.
Direktiv för byggnaders energiprestanda
Källa: Boverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.