Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En central del av Sveriges miljöövervakning säkras nu med hjälp av Stiftelsen för Strategisk Forskning. På bilden Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet och Sofie Pehrsson, kommunikationschef på Stiftelsen för Strategisk Forskning.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.
I februari blev situationen akut när Miljöprovbankens frysar nådde sin fulla kapacitet. Viktiga prover fick då flyttas till tillfälliga fryscontainrar på museets gård. Nu gör finansiering från SSF det möjligt att bygga ytterligare ett modernt frysrum.
I frysrum på 25 minusgrader förvaras prover från över 500 000 individer av bland annat fisk, säl, tumlare, utter och rovfågel. Samlingarna innehåller också växtprover, mossor och till och med bröstmjölk från kvinnor.
Tack vare prover från samma arter och geografiska områden, insamlade under många år, kan forskare följa miljögifter över tid och undersöka när och var skadliga ämnen först dök upp. Naturhistoriska riksmuseet har Europas längsta tidsserier och en av världens äldsta miljöprovbanker.
- Om tidsserierna skulle brytas förlorar vi möjligheten att förstå hur miljögifter påverkat både djurs och människors hälsa över tid. Vi är så oerhört glada och tacksamma för att vi nu får finansiering för att bygga den nödvändiga infrastrukturen för fortsatt verksamhet, säger Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.
Naturhistoriska riksmuseet har under flera år sökt statlig finansiering för att säkra verksamheten. I det senaste budgetunderlaget bedömdes behovet till drygt 14 miljoner kronor och kostnaden kan bli högre än så. Nu går Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) in med huvuddelen av finansieringen.
- Filantropi är viktigt. Det är bra inte minst för demokratins skull, att forskningsfinansiering kommer från fler källor än staten och vi är glada att kunna bidra till att stötta museet i viktig forskning, säger stiftelsens kommunikationschef Sofie Pehrsson och fortsätter:
- Att bevara miljöprovbanken är ju oerhört angeläget, inte bara för att se hur miljögifter tas upp av djur och växter utan också för att följa den biologiska mångfalden. Vilket naturligtvis är extra viktigt i och med klimatförändringarna.
13 miljoner kronor utgör huvuddelen av den beräknade kostnaden för att bygga ett modernt frysrum och säkra miljöövervakningen för framtiden. Museet hoppas att återstående finansieringsbehov antingen ska säkras genom ett tillskott från regeringen eller att någon ytterligare extern finansiär kliver fram.
-Föreställ dig att vi i framtiden upptäcker ett nytt skadligt ämne. Då behöver vi kunna studera hur halterna har varierat över tid för att se orsaker, konsekvenser och föreslå åtgärder. Det är precis det Miljöprovbanken gör möjligt, säger Lisa Månsson.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
