
Bild: AI-generarad
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I ett allt mer elektrifierat samhälle ökar kraven på försörjningstryggheten i systemet. För att stärka samhällets motståndskraft har Energimyndigheten analyserat vilka åtgärder som kan användas om Sverige drabbas av en allvarlig elbrist.
I en ny rapport föreslår Energimyndigheten bland annat att el ska kunna ransoneras genom fasta elkvoter för de största elanvändarna. Förslaget riktar sig i första hand till ett begränsat antal stora industriföretag, som tillsammans står för en betydande del av landets elanvändning. Men i ett så pass ansträngt läge att ransonering är nödvändigt, behöver den även kompletteras med föreskrifter och riktlinjer som begränsar elanvändningen i framför allt bostäder och servicesektorn. De sistnämnda kompletterande åtgärderna kommer Energimyndigheten analysera och vidareutveckla inom ramen för myndighetens uppdrag.
– Sverige behöver vara förberett även för situationer som vi hoppas aldrig ska inträffa. Med kvotransonering kan elanvändningen minska på ett kontrollerat sätt samtidigt som samhällsviktig verksamhet och så mycket annan verksamhet som möjligt kan fortsätta fungera, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Ransonering är endast aktuellt i extrema situationer och först efter att andra åtgärder har genomförts. Andra åtgärder att vidta innan ransonering skulle bli aktuellt är till exempel informationskampanjer för att få hushåll att minska sin elanvändning och särskilda insatser för att statliga myndigheter ska spara el.
Energimyndigheten föreslår också förändringar av planeringsverktyget Styrel, som används för att prioritera vilka elanvändare som i första hand ska få el vid en allvarlig bristsituation. Det kan exempelvis handla om sjukvård, dricksvattenförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet.
– Syftet med förslagen är att effektivisera planeringen och anpassa den bättre till totalförsvarets behov. Energimyndigheten föreslår bland annat att alla kommuner ska delta i planeringen, totalförsvarets behov ska få en tydligare roll i planeringen och att länsstyrelserna ska få ett utökat ansvar för samordningen, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
Boverket har lämnat underlag till den slutliga nationella byggnadsrenoveringsplanen och förslag till färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.
Slussen.biz fanns på plats när Svenskt Geoenergicentrum arrangerade trettonde upplagan av Geoenergidagen i Stockholm.
Installationsmarknaden fortsätter att växa. Installatörsföretagens nya prognos visar en ökning på 3 procent både 2026 och 2027. Men bakom den stabila totalprognosen finns stora skillnader.
Livsmedelsverket har uppdaterat sitt stöd för klimatanpassning kopplat till dricksvattenförsörjning.