Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-generarad
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I ett allt mer elektrifierat samhälle ökar kraven på försörjningstryggheten i systemet. För att stärka samhällets motståndskraft har Energimyndigheten analyserat vilka åtgärder som kan användas om Sverige drabbas av en allvarlig elbrist.
I en ny rapport föreslår Energimyndigheten bland annat att el ska kunna ransoneras genom fasta elkvoter för de största elanvändarna. Förslaget riktar sig i första hand till ett begränsat antal stora industriföretag, som tillsammans står för en betydande del av landets elanvändning. Men i ett så pass ansträngt läge att ransonering är nödvändigt, behöver den även kompletteras med föreskrifter och riktlinjer som begränsar elanvändningen i framför allt bostäder och servicesektorn. De sistnämnda kompletterande åtgärderna kommer Energimyndigheten analysera och vidareutveckla inom ramen för myndighetens uppdrag.
– Sverige behöver vara förberett även för situationer som vi hoppas aldrig ska inträffa. Med kvotransonering kan elanvändningen minska på ett kontrollerat sätt samtidigt som samhällsviktig verksamhet och så mycket annan verksamhet som möjligt kan fortsätta fungera, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Ransonering är endast aktuellt i extrema situationer och först efter att andra åtgärder har genomförts. Andra åtgärder att vidta innan ransonering skulle bli aktuellt är till exempel informationskampanjer för att få hushåll att minska sin elanvändning och särskilda insatser för att statliga myndigheter ska spara el.
Energimyndigheten föreslår också förändringar av planeringsverktyget Styrel, som används för att prioritera vilka elanvändare som i första hand ska få el vid en allvarlig bristsituation. Det kan exempelvis handla om sjukvård, dricksvattenförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet.
– Syftet med förslagen är att effektivisera planeringen och anpassa den bättre till totalförsvarets behov. Energimyndigheten föreslår bland annat att alla kommuner ska delta i planeringen, totalförsvarets behov ska få en tydligare roll i planeringen och att länsstyrelserna ska få ett utökat ansvar för samordningen, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
En inringare till Ring P1 tycker vi borde kissa i handfatet istället för i toaletten för att spara vatten? Ingen dum idé enligt Svenskt Vattens dricksvattenexpert.
