Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Omfattning av bräddning i svenska kommuner.
Sammandrag: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Sammanfattning: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Bräddvatten är spillvatten som är utspätt med annat vatten, som regnvatten eller vatten som har läckt in i avloppsledningarna. Bräddning sker när ledningsnätet inte har tillräcklig kapacitet att leda bort allt vatten. I kombinerade avloppssystem går dagvatten och spillvatten i samma ledningar, och där är bräddavlopp inbyggda i systemet. I separerade system ska det inte ske någon bräddning, men nödbräddning kan ske i vissa situationer.
Bräddningen från ledningsnät har fått ökad uppmärksamhet i kommunernas miljöredovisningar, vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk och för att värdera konsekvenser för recipienten. Från och med 2017 har ansvaret för att kontrollera bräddningar flyttats från den som driver avloppsreningsverket till den som driver ledningsnätet, och underlagen om bräddningar förväntas bli bättre.
DHI har i rapporten sammanställt och jämfört statistik för bräddningar i några svenska kommuner som i dag kvantifierar sina bräddningar med hjälp av ett modellbaserat beräkningssätt. En sådan metod innefattar dels en hydraulisk modell som beskriver ledningsnätets hydrauliska funktion, dels en hydrologisk modell som beskriver belastningen på ledningsnätet i samband med nederbörd. Den hydrologiska modellen bör även inkludera tillskottsvatten som tillförs avloppssystemet genom dräneringar, felkopplingar och inläckande vatten. Beräkningar kan göras för ett år eller flera år, med årssummeringar för varje enskilt bräddtillfälle eller för varje beskrivet bräddavlopp. Det går också att beräkna andelen spillvatten i bräddvattnet och utspädningsgraden för enskilda bräddtillfällen och på årsbasis.
I de studerade kommunerna varierar bräddningen från 0,7 procent till som högst 4,1 procent av den totala tillrinningen till avloppsreningsverket. Det finns en koppling mellan bräddningar och andelen kombinerat ledningsnät. För samtliga kommuner sker huvuddelen av bräddningen vid en eller ett fåtal punkter, något som är viktigt att veta med tanke på hur åtgärder ska prioriteras. Andelen spillvatten i bräddvattnet är relativt konstant för respektive kommun och för olika år, men skiljer sig mycket åt mellan de olika kommunerna. För de enskilt största bräddavloppen varierar utspädningen av spillvattnet från 3 till 58 procent, och för hela ledningsnäten från 6 till 41 procent. För flera av kommunerna framgår det tydligt att större nederbördsvolym ger större tillrinning till reningsverket och större bräddvolym.
En preliminär slutsats är att bräddningar generellt har relativt marginell miljöpåverkan, men att de för vissa recipienter kan stå för en betydande andel av de totala fosforutsläppen från avloppssystemen. För badvatten och dricksvattentäkter kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan och innebära risk för negativa konsekvenser.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nätverket Fegis har haft sin 71:a sammankomst och den här gången fick medlemmarna lära sig mer om begreppet energiekonomisering.
Sverige har goda förutsättningar att bli en stark aktör i den europeiska batterivärdekedjan. Men en ny rapport från Energimyndigheten pekar på att flera kritiska områden behöver förstärkas för att Sverige ska behålla och stärka sin position.
Sverige blir först i Europa med att göra en landsomfattande kartläggning av flygplatsers föroreningar i dagvatten. Målet är att säkerställa ett långsiktigt skydd av viktiga vattendrag i flygplatsernas närområden.
Vårsäsongen är över men Slussen.biz Expo-projektledare, Christina Andersson, ser redan fram emot en intensiv höst. Slussen.biz har fått en pratstund med henne mitt i alla förberedelser.
Hållbar stadsplanering med AI, designteknologi, barns rättigheter i samhällsplaneringen, miljö- och tillståndsbedömning och trafikstyrning. Det är några ämnen som beviljats medel i Smart Built Environments utlysning, ”Digitalt samhällsbyggnad.
Från den 1 december 2025 föreslås det bli stora förändringar i PBL framför allt när det gäller lov. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som innehåller omfattande ändringar.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar tappvattenoptimering med Niclas Ryhage från DIVELLO. Ett ljus går upp för Kay och han får gåshud.
Regeringen redovisar i en skrivelse sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster (RiR 2025:2).
Slussen.biz fanns på plats när branschprofilen Mark Kretz avtackades efter flera decenniers verk i vvs-branschen.
Sedan i slutet februari har omkring en kommun i veckan drabbats av falsk information om förorenat dricksvatten via SMS till medborgarna, det visar en kartläggning av Sveriges Radio Ekot.
