
Med spännande namn som Rågsvedsslottet och Krabban håller 25 arkitekturstudenter vid KTH på för fullt med att bygga sex utedass på universitets campusområde vid Valhallavägen mitt i Stockholm.
Vilken eller vilka roller har utedasset att fylla 2019? Detta blir en aktuell frågeställning när arkitekturstudenter nu bygger sex stycken toaletter.
– Förutom att studenterna får en bättre förståelse för hur hus är konstruerade i verkligheten är syftet med studentprojektet att få upp ögonen för den resurs vi idag spolar ut i toaletten. Den mängd fosfor som behövs för att odla min mat varje år är inte mer än den jag kissar ut. Ändå bryter vi fosfor världen över för att göda våra åkrar och som till slut hamnar i ett övergött Östersjön.
Det berättar Martin Öhman, som tillsammans med Hanna Palmgren är den ansvariga lärarduon på KTH Arkitekturskolan.
En intressant grej med utedassen är att de, när de är klara, kommer att placeras ut i Stockholms naturreservat i Årstaskogen, i Rågsved/Snösätra och i Nackareservatet. Även Värmdö kommun är intresserade av att placera ut toaletter i skärgården. De senaste årens vattenbrist i delar av Sverige spelar förstås en roll i sammahanget, och Martin Öhman säger att dricksvatten och fekalier aldrig borde blandas från första början.
– Att vi bygger just dass handlar om att det är en byggnad med överkomlig storlek som innehåller komplexa frågor. Det finns en tydlig koppling till människans mått. Byggnadsfysik finns i ventilation. Byggnaden har tydliga flöden: människor in - avfall ut. Sedan finns hela det tankemässiga godset med miljöhot, samhällsbyggnad etcetera, säger Martin Öhman.
Byggena ska förutom det som redan nämnts skänka insikt åt vikten av fungerande sanitet i till exempel flyktingläger. De är tillgänglighetsanpassade och formges i grupp efter KTH Arkitekturskolans metod Massvishet som handlar om att bli bättre tillsammans och om att ta tillvara allas tankar och kunskap.
Studenterna kommer att bygga utedassen i anslutning till arkitekturskolan fram till den 17 maj. Mellan den 24 och den 27 maj ställs de ut på samma plats.
Källa: KTH
| Dela |
|
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.