Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Solcelsinstallation i Årsta i södra Stockholm. Foto. Ulrik Hammarsträng
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44 000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. Ökningen syntes även i den installerade effekten som uppgick till 698 MW – en ökning på cirka 70 procent sedan förra året. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Den installerade effekten från nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige uppgick till 698 MW. Det är en ökning med 287 MW jämfört med året innan. Antalet anläggningar uppgick till nästan 44 000, en ökning med nästan 19 000 sedan ett år tidigare och med 34 000 sedan 2016.
Majoriteten av den installerade effekten för 2019 kommer från anläggningar under 20 kW, det vill säga mindre solcellsanläggningar som exempelvis villatak. Det är första gången sedan statistikens början som den största kategorien inte är anläggningar med storleken 20–1 000 kW.
– Under året har det alltså byggts väldigt många mindre solcellsanläggningar. Antalet småskaliga producenter ökar, så nu när vårsolen lyser kommer allt fler fastigheter kunna använda sig av sin egen el, säger Elin Larsson, analytiker på Energimyndigheten.
Figur 1: Solcellsanläggningar fördelas efter anläggningsstorlek i tre kategorier; under 20 kW, 20 kW till 1 000 kW och över 1 000 kW.
Största ökningen i fyra storstadskommuner
De kommunerna med störst installerad effekt är storstadskommunerna Göteborg, Uppsala, Stockholm och Linköping. Var och en hade en installerad effekt på över 15 MW vid slutet av 2019. Det är främst storstadskommuner som växer mest.
Göteborg, Uppsala, Västerås installerade minst 6 MW per kommun under 2019. Även småkommuner satsar på solel. I Sjöbo kommun har installerade effekten ökat med 6 MW och i Herrljunga och Gnosjö har installerade effekten ökat med 1 MW per kommun. Vid slutet av året 2019 var det bara en kommun som saknade solcellsanläggningar, jämfört med tio kommuner år 2016.
Fakta om solcellstatistiken
Figur 2: Kartor över installerad effekt av solcellsanläggningar den 31 december 2019.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Kommuner får inte neka farliga husbyggen med risk för översvämning på grund av en lucka i lagen, visar Sveriges radios Ekots granskning.
Så har turen kommit till AirSite i vår genomgång av de fyra nominerade till Stora Inneklimatpriset.
Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och en värdefull resurs. Det finns betydande potential att minska användning av dricksvatten genom alternativa metoder och recirkulering. Det visar en rapport från SBUF.
Hur ska hanteringen av kostnaderna under producentansvaret för avancerad rening fungera i praktiken? Det är frågan som de nordiska branschorganisationerna för vatten och avlopp nu ger svar på i en gemensam rapport.
Flera myndigheter, däribland Boverket, sitter i byggnader som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden, rapporterar sverigesradio.se.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar ökar med sju procent under prognosperioden 2025-2026 enligt en prognos från Byggföretagen.
En segdragen tvist är över. HD har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i skadeståndsmålet mellan Uppsala Vatten och Avfall AB och Försvarsmakten. Det innebär att Försvarsmakten ska betala Uppsala Vatten för PFAS-reningen av dricksvattnet.
I vår genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset är det trefaldiga vinnarna Camfil som den här gången nominerats för CamCarb XG.
Översvämningarna i samband med skyfallet i Jönköping och Habo under sommaren 2024 uppskattas till minst 200 miljoner kronor.
I dagarna tas nästa steg på vägen mot att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning i Östhammars kommun. På uppdrag av kommunen och Östhammar Vatten ska Gästrike Vatten genomföra tester av olika metoder för att omvandla havsvatten till dricksvatten.
