Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Norrköpings kommun
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
– För att möta klimatförändringarna krävs ett långsiktigt anpassningsarbete och samarbete på olika nivåer inom kommunerna. Samverkan mellan politiker, tjänstemän och forskare bygger förtroende och en gemensam riktning över tid. Här har Norrköping varit extra framgångsrika, säger Pär Karlsson, rådgivare inom beredskap och klimatanpassning, Svensk Försäkring.
Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen, följt av Helsingborg, Kristianstad, Linköping och Lomma på delad tredje plats. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och sedan avsatt resurser till arbetet.
Liksom i tidigare kartläggningar är det stor skillnad på hur långt kommunerna kommit med sitt klimatanpassningsarbete. Poängen varierar mellan 0 och 33 som är högsta möjliga poäng. En positiv utveckling i årets undersökning är att 24 kommuner nu fått mer än 30 poäng, vilket kan jämföras med 19 kommuner i 2023 års undersökning. Men fortfarande når bara häften av de svarande kommunerna upp till hälften av den maximala poängen. 43 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.
Framförallt är det små kommuner som ligger efter med klimatanpassningsarbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll att följa upp och se vilka kommuner som behöver stöd.
– Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem i hela Sverige. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att anpassa samhället för att motverka effekterna av ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sveriges kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av förmågan att anpassa samhället, här spelar kommunerna en avgörande roll.
– Det har nu gått tio år sedan vi genomförde vår första kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Redan då såg vi att Sveriges kommuner behövde stärka sin beredskap. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt – men inte i den takt som krävs – något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner. Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka, säger Magnus Hennlock.
Läs mer. Här finns en kortversion av rapporten med rankingen
Pdf, 22.8 MB, öppnas i nytt fönster. samt den fullständiga rapporten Klimatanpassning 2025 – så långt har kommunerna kommitPdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Kommunernas placering i varje län
Om undersökningen
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjunde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Enkäten skickas ut till samtliga Sveriges 290 kommuner och i årets undersökning har 193 kommuner svarat. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
Resultaten har legat till grund för en jämförelse och ranking av kommunernas arbete. I rankingen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Systembolaget i Borgholm tvingades stänga efter att ett avloppsrör exploderat och avföring spreds i lokalen, rapporterar svt.se.
Arbetsolyckorna i den privata byggindustrin minskade något under 2024 jämfört med föregående år. Det visar en ny rapport som bygger på olycksstatistik från Arbetsmiljöverket.
Nu är det dags att söka Ebbe Lyths stipendium 2025. Ebbe Lyths stipendium instiftade av Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS) 2019 för hans stora insatser inom kyl- och värmepumpbranschen.
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde, ett Living Lab, där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. Resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt.
Boverket har tagit fram nya byggregler. Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, har ersatts med flera nya författningar. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år.
Från och med den 1 juli är det förbjudet för fartyg att släppa ut skrubbervatten från skrubbrar i öppet läge i svenska vatten. ”Ett viktigt beslut i rätt riktning”, säger sakkunnig Karin Almlöf.
Boende vid Uppsala flygflottilj kräver att Försvarsmakten ska bekosta kommunalt dricksvatten efter att det uppvisas förhöjda PFAS-värden i deras brunnar, rapporterar tv4.se.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Bästa möjliga data från givare i avloppsreningsprocesser.
Energipoddens Mats och Kay snackar optimering av kyl- och frysrum med Rasmus Lind, grundare och vd på Enclima som utvecklat en ny säkrare och energieffektivare metod.
Energimyndigheten ger 228 miljoner kronor i stöd till Öresundskrafts projekt Innozhero för byggnation av koldioxidavskiljningsanläggning i Helsingborg.
