De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
– Intäktsramarna som gäller fram till 2027 kan ge elnätsföretagen utrymme att ta ut omotiverat höga elnätsavgifter. Ur ett konkurrensperspektiv ser vi att det kan vara problematiskt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Elnäten beskrivs ofta som naturliga monopol och regleras genom så kallade intäktsramar. Energimarknadsinspektionen bestämmer i förväg hur stora intäkter ett elnätsföretag får ha under en viss tillsynsperiod. Regleringen ska säkra skäliga priser för kunderna och ge elnätsföretagen möjlighet att täcka sina kostnader och få en rimlig avkastning på de investeringar som behövs för att driva och utveckla elnäten. Elnätsföretagen har betydande frihet att själva bestämma sina nätavgifter, under förutsättning att intäkterna inte överstiger den fastställda intäktsramen.
Intäktsramarna fastställs utifrån en värdering av elnätsföretagens anläggningar. I den nuvarande metoden beräknar man ett så kallat nuanskaffningsvärde, i stället för att utgå från de faktiska kostnaderna som företaget har för anläggningen. Under flera år har nuanskaffningsvärdet gått upp kraftigt i förhållande till den allmänna inflationen. Det finns därför skäl att anta att intäktsramarna kan ha ökat mer än elnätsföretagens faktiska kostnader.
Inför den innevarande tillsynsperioden 2024–2027 ökade de totala intäktsramarna med mer än 100 miljarder kronor, från 168 miljarder till 270 miljarder kronor. Nätavgifterna har också under flera år stigit betydligt mer än den allmänna prisutvecklingen.
I de möten som Konkurrensverket har haft med elnätsföretag har vissa av de vinstdrivande företagen gett uttryck för att deras prissättning i huvudsak utgår från det tak som intäktsramen tillåter.
Mot bakgrund av intäktsramarnas utveckling, och det som hittills har framkommit i vår granskning, kan Konkurrensverket konstatera att det finns en risk för att elnätsföretag tar ut avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader. Även om regleringen ger elnätsföretagen det utrymmet kan det vara problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
– Vår granskning av elnätsmarknaden fortsätter. Vi kommer fokusera på vilka priser elnätsföretagen har valt att tillämpa och hur dessa relaterar till företagens faktiska kostnader. Men också vilka priser företagen planerar att tillämpa inför den innevarande tillsynsperiodens fjärde och sista år. Ytterst handlar Konkurrensverkets arbete om att säkerställa att konsumenterna inte behöver betala för mycket, säger Marie Östman.
Ta del av analysen Prisbildningen på elnätsmarknaden
Källa: Konkurrensverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
Boverket har lämnat underlag till den slutliga nationella byggnadsrenoveringsplanen och förslag till färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.