Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Nu är det klart vilka projekt som fått finansiering genom E2B2s andra utlysning. Sammanlagt nära 51 miljoner kronor kommer att gå till de 17 nya projekt som fått finansiering.
I utlysningen som var öppen mellan den 6 september och den 6 november mottog Energimyndigheten 67 ansökningar. Den totala projektvolymen för de beviljade projekten uppgår denna gång till nära 51 miljoner kronor varav över 33 miljoner kronor är stöd från Energimyndigheten och resterande samfinansiering från näringslivet.
De nystartade projekten handlar till stor del om energieffektivisering i det befintliga beståndet; exempelvis hur kostnadseffektiviteten för energirenovering av områden kan optimeras eller hur närvarodetektering i byggnader kan användas för energieffektivisering. Standardiserade metoder och arbetssätt kommer att vidareutvecklas, till exempel inom allmännyttans klimatinitiativ och Energimyndighetens totalmetodik.
Nya lösningar och innovationer kommer att vidareutvecklas för att ta dem närmare nyttiggörande och användning. Till exempel ska ny teknik testas och utvecklas för invändig tilläggsisolering som bevarar ytterfasaders arkitektoniska värden samtidigt som energieffektiviteten förbättras.
Utveckling av byggnadsinformationsmodeller (BIM) och designprocesser i arkitektur och stadsplanering som bidrar till ökad energi- och resurseffektivisering är i fokus i flera projekt. Energimyndighetens insamlade mätdata från nära-nollenergibyggnader kommer också att användas för visualisering och kunskapsuppbyggnad.
Urvalet gjordes av Energimyndigheten med stöd av experter från E2B2s bedömningsgrupp. Vid bedömningen beaktades särskilt energirelevans, nyhetsvärde, vetenskaplig kvalitet, genomförande, näringslivsrelevans och marknadsförutsättningar.
Projekten läggs till de tjugofem projekt som redan fått finansiering genom utlysning 1 i maj 2018. Den 15 maj 2019 öppnade E2B2s utlysning 3 för ansökningar.
E2B2 är Energimyndighetens program för forskning inom energieffektivt byggande och boende och genomförs i samarbete med IQ Samhällsbyggnad.
Godkända projekt:
Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering och arkitektur, utförare: White Arkitekter AB
Boendetäthetens påverkan på byggnadens funktion, utförare: Lunds universitet
Design och driftanvisningar för värmelager med fasändringsmaterial Demonstrationsanläggning kyllager i kontorsbyggnad, utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Effekter och hantering av snölaster vid takmonterade solelanläggningar, utförare: RISE Energy Technology Center AB
Energianvändning och klimatpåverkan i bostadsföretag - vidareutveckling av allmännyttans klimatinitiativ, utförare: Sveriges Allmännytta (tidigare SABO)
Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering, utförare: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik & elektronik
Energieffektiv sjukhusarkitektur med hjälp av BIM, utförare: White Arkitekter AB
Energieffektivisering med Totalmetodiken initierad av hyresgästen, utförare: Räddningstjänsten Storgöteborg
Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader, utförare: Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar, utförare: Lunds universitet, Byggnadsfysik
Kostnadseffektiv energirenovering av bostäder på områdesnivå - svenskt deltagande i IEA EBC Annex 75, utförare: Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö
Kostnads- och energieffektiva styrsystem i byggnader, utförare: Kungliga Tekniska högskolan
Långtidsstudie av byggnader av trä i kallt klimat, utförare: Luleå tekniska universitet
Miljökrav, Energianvändning och Klimatpåverkan – Samband och Möjligheter, utförare: Högskolan i Gävle
Nyttiggörande av mätdata från nära-nollenergibyggnader - analyser och visualisering, utförare: Lunds universitet, Institutionen för bygg- & miljöteknologi
Utvärdering av filterklasser vid ventilation av kontor, utförare: RISE
Vätskekopplad värmeåtervinning, utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Läs mer om projekten på www.E2B2.se
Källa: IQ Samhällsbyggnad
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
