Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Nu är det klart vilka projekt som fått finansiering genom E2B2s andra utlysning. Sammanlagt nära 51 miljoner kronor kommer att gå till de 17 nya projekt som fått finansiering.
I utlysningen som var öppen mellan den 6 september och den 6 november mottog Energimyndigheten 67 ansökningar. Den totala projektvolymen för de beviljade projekten uppgår denna gång till nära 51 miljoner kronor varav över 33 miljoner kronor är stöd från Energimyndigheten och resterande samfinansiering från näringslivet.
De nystartade projekten handlar till stor del om energieffektivisering i det befintliga beståndet; exempelvis hur kostnadseffektiviteten för energirenovering av områden kan optimeras eller hur närvarodetektering i byggnader kan användas för energieffektivisering. Standardiserade metoder och arbetssätt kommer att vidareutvecklas, till exempel inom allmännyttans klimatinitiativ och Energimyndighetens totalmetodik.
Nya lösningar och innovationer kommer att vidareutvecklas för att ta dem närmare nyttiggörande och användning. Till exempel ska ny teknik testas och utvecklas för invändig tilläggsisolering som bevarar ytterfasaders arkitektoniska värden samtidigt som energieffektiviteten förbättras.
Utveckling av byggnadsinformationsmodeller (BIM) och designprocesser i arkitektur och stadsplanering som bidrar till ökad energi- och resurseffektivisering är i fokus i flera projekt. Energimyndighetens insamlade mätdata från nära-nollenergibyggnader kommer också att användas för visualisering och kunskapsuppbyggnad.
Urvalet gjordes av Energimyndigheten med stöd av experter från E2B2s bedömningsgrupp. Vid bedömningen beaktades särskilt energirelevans, nyhetsvärde, vetenskaplig kvalitet, genomförande, näringslivsrelevans och marknadsförutsättningar.
Projekten läggs till de tjugofem projekt som redan fått finansiering genom utlysning 1 i maj 2018. Den 15 maj 2019 öppnade E2B2s utlysning 3 för ansökningar.
E2B2 är Energimyndighetens program för forskning inom energieffektivt byggande och boende och genomförs i samarbete med IQ Samhällsbyggnad.
Godkända projekt:
Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering och arkitektur, utförare: White Arkitekter AB
Boendetäthetens påverkan på byggnadens funktion, utförare: Lunds universitet
Design och driftanvisningar för värmelager med fasändringsmaterial Demonstrationsanläggning kyllager i kontorsbyggnad, utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Effekter och hantering av snölaster vid takmonterade solelanläggningar, utförare: RISE Energy Technology Center AB
Energianvändning och klimatpåverkan i bostadsföretag - vidareutveckling av allmännyttans klimatinitiativ, utförare: Sveriges Allmännytta (tidigare SABO)
Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering, utförare: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik & elektronik
Energieffektiv sjukhusarkitektur med hjälp av BIM, utförare: White Arkitekter AB
Energieffektivisering med Totalmetodiken initierad av hyresgästen, utförare: Räddningstjänsten Storgöteborg
Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader, utförare: Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar, utförare: Lunds universitet, Byggnadsfysik
Kostnadseffektiv energirenovering av bostäder på områdesnivå - svenskt deltagande i IEA EBC Annex 75, utförare: Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö
Kostnads- och energieffektiva styrsystem i byggnader, utförare: Kungliga Tekniska högskolan
Långtidsstudie av byggnader av trä i kallt klimat, utförare: Luleå tekniska universitet
Miljökrav, Energianvändning och Klimatpåverkan – Samband och Möjligheter, utförare: Högskolan i Gävle
Nyttiggörande av mätdata från nära-nollenergibyggnader - analyser och visualisering, utförare: Lunds universitet, Institutionen för bygg- & miljöteknologi
Utvärdering av filterklasser vid ventilation av kontor, utförare: RISE
Vätskekopplad värmeåtervinning, utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Läs mer om projekten på www.E2B2.se
Källa: IQ Samhällsbyggnad
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg för att minska energiförlusterna.
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
