Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, funderar på varför det saknas så mycket kompetent personal i energi- och installationsbranscherna och hur man ska lösa bristen på kompetens.
Jag ser glada, uppsluppna skolbarn passera vårt hus. Lätta steg och nyfikna blickar. Det tisslas och tasslas, skrattas och pratas. Små men ack så betydelsefulla steg ut i den stora världen. Jag funderar vart dom är på väg i sina tankar och visioner? Jag funderar vilka val som blir avgörande för var dom till slut hamnar i sina yrkesliv? Just dom där små lätta stegen tog jag också för sisådär 50 år sedan. Då helt utan vetskap var jag skulle hamna och vart stegen skulle leda. Men någonstans leder ju stegen och tankarna alltid till!
Jag inser att stegen mot och i skolans värld har en stor betydelse. Vi gör alla våra val, opåverkade eller påverkade av något eller någon. Vi väljer utbildning och efter det ett yrke. Och valmöjligheterna på livets väg är många och har naturligtvis en stor inverkan på var vi hamnar i framtiden.
Mina tankar hakar plötsligt upp sig och den uppsluppna skolbarnsbilden på näthinnan byts ut mot en rad frågetecken. Varför har energi- och installationsbranscherna så svårt att bli en del av dessa barns framtidsvisioner? Så länge jag kan komma ihåg har det alltid varit svårt att locka studenter till energirelaterade utbildningar. Att arbeta inom energi- och installationssektorn har sällan ansetts speciellt hippt. Varför har det blivit så? Det borde ju vara precis tvärt om!
Faktum är att vi har ett klimathot hängande över oss som till stor del beror på den globala energianvändningen. Det råder ingen tvekan om att det krävs en omställning av vår energiförsörjning, från ändliga och miljö- och klimatpåverkande energibärare till förnybar och ren flödande energi. Det kommer att innebära enorma kapitalförflyttningar när jordens i särklass största handelsvara – oljan – ska ersättas med annan energi. Det kommer att krävas stora resurser både vad avser kapital och arbetskraft. Och det slutar inte här. Omställningen kommer att påverka samhället diametralt inom en rad olika områden. Mer eller mindre intressanta. Mer eller mindre resurskrävande. Och mer eller mindre utmanande. Varför tilldrar sig inte detta ett större intresse?
Parallellt med allt det som måste göras har vi knappt 400 000 personer i Sverige utan arbete. Märkligt nog samtidigt som många branscher inom energisektorn skriker efter arbetskraft. Jag läser till exempel hur Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen uppskattar ett omedelbart rekryteringsbehov på 750 personer med en årlig tillväxt på cirka 500 personer.
När jag pratar med vindkrafsföreträdare visar det sig att cirka 4 000 personer är sysselsatta idag inom vindkraft. Fram till 2022, när vindenergin beräknas stå för 25% av Sveriges elförsörjning, tros branschen behöva ungefär 18 000 årsarbetstillfällen.
Solelsbranschen sysselsätter knappt 2 500 personer idag. Från dagens knappa 1% av vår elförsörjning hoppas branschen växa till att uppnå 10% täckningsgrad till år 2030. Växer personalbehovet i samma takt är det många arbetstillfällen som väntar. Samma utvecklingspotential finns inom solvärmebranschen även om vi inte ser samma tillväxttendenser just nu.
Biobränslebranschen, som står för 1/3 av Sveriges totala energiförsörjning, berättar att det krävs ungefär 300 arbetstillfällen per producerad TWh. Deras bedömning är att 25 000 – 30 000 arbetstillfällen är knutna till olika biobränslerelaterade näringar. Även om det är väldigt osäkert vilka arbetstillfällen som ska räknas in i kedjan från skog till slutlig användning. Det intressanta med de biobränslerelaterade arbetstillfällena är dess kontinuitet. Anställningsbehovet för framtiden är ovisst men otroligt spännande om vi tänker oss en aktiv biobränslerelaterad drivmedelsutveckling och om kraftvärmen på allvar ska utvecklas för att klara landets effekttoppar, både vad gäller värme och el.
Blickar vi ut globalt hittar jag en rapport från IRENA-International Renewable Energy Agency som förtäljer att den förnybara energitekniken sysselsätter 11 miljoner människor. Ett hissnande perspektiv som med all önskvärdhet tydlighet visar att den förnybara energin verkligen kan ses som en tillväxtmotor med stort sysselsättningsbehov. Jag funderar över varför inte dessa sysselsättningsmöjligheter tilldrar sig ett större politiskt intresse?
Vid sidan om energibranscherna kan vi i omställningsprocessen förmoda samma framtida arbetskraftsbehov inom byggbranschen, automationsbranschen för att nu inte tala om transportsektorn, industrin och vattenförsörjningsbranschen och andra näraliggande aktörer och marknader. Alla dessa branscher ska också vara delaktiga i omställningsarbetet och behöver därmed kompetensförstärkning. För att nå resultat, visa styrka och möjligheter är det väsentligt att branscherna agerar mer gemensamt och med tydlig samverkan.
Så här sitter vi med ett klimathot som kräver insatser med nya kompetenser. Omställningen av energiförsörjningen kommer att leda till stora anställningsbehov. Och för att anställa behövs utbildad personal. Det ena ger det andra. Allt hänger ihop! På toppen av detta står stora delar av energibranschen inför ett generationsskifte, vilket ökar personalbehovet än mer. 
Varför trillar då inte polletten ner? Ser inte våra politiker sambandet mellan klimathot, nödvändigheten till omställning och behovet av kompetent arbetskraft? Det hela kan bli en win/win situation genom att öka och bredda utbudet av energirelaterade utbildningar. Utbildningarna skapar arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft för svensk teknik men också för den förnybara energin som sådan, såväl nationellt som internationellt. Och som om inte detta var nog. Den stora vinnaren blir miljön och klimatet. Genom rätt utbildningssatsningar skapas i slutänden realistiska mål att uppnå ett fossilfritt välfärdssamhälle till år 2045!
Jag är övertygad om att den förnybara energin är drivkraften och den viktigaste förutsättningen för att klara våra miljö- och klimatmål. För min del är det självklart att se den förnybara energin som en given del i processen. Vi måste helt enkelt lära oss att se den struktur som behövs för att skapa en helhet i kedjan. Från den första utbildningsrelaterade länken blir den krassa sanningen att det skapas flera 10 000-tals arbetstillfällen i nya klimatsmarta tillväxtmarknader.
Vad behöver då göras konkret? För det första måste de politiska visionerna klargöras och fastställas för att hitta en lämplig väg till målet. Det gäller också att bredda upp och se helheter i det politiska arbetet. Till exempel bör kompetensförsörjningen och konkreta utbildningsinsatser vara en given del i regeringens klimatstrategi. Konkret skulle det kunna handla om att först inventera kompetens- och utbildningsbehovet inom olika sektorer och branscher. Det gäller sedan att möta kompetensförsörjningen med en kvalitetssäkrad yrkesutbildning för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolans utbildningar behöver dels anpassas efter rådande kompetensbehov men också göras mer flexibla i sina upplägg.
Kontaktytorna mellan skola och företag men även mot den offentliga sektorn behöver också förstärkas. Såväl skolan som industrin och de energirelaterade branscherna behöver synliggöra och framför allt öka intresset för energi i allmänhet och speciellt förnybar energi. Det gäller att lyfta fram energianvändningens betydelse. Vad det är för energi vi använder och vad det får för betydelse.
Det är också viktigt att högskolebehörigheten ingår i yrkesprogrammen för gymnasiet. Lärlingssystemet behöver också utvecklas så att företagen får rimliga villkor för att ta emot praktikanter och lärlingar. Regeringen behöver också vara tydlig i sitt regleringsbrev till Myndigheten för yrkeshögskolan i vad som behöver uppnås inom olika branschrelaterade utbildningar och på vilket sätt.
Men det räcker inte här. Berörda branscher måste också engagera sig. Dels för att skapa nyfikenhet och intresse för sina respektive branscher. Det gäller helt enkelt att locka ungdomarna till sig. Och kanske är det ett bra läge nu genom det fokus Greta Thunberg bidrar med vad gäller klimat- och miljöfrågor. Det gäller att fånga det som ligger i tiden och intuitivt och med finess och engagemang locka ungdomar till de branscher som behöver det. Det kan vara genom lustfyllda experimentverkstäder typ Tom Titts i Södertälje eller Sveriges Byggindustriers projekt Future City.
Branschföretagen måste också öppna upp för praktikplatser och göra sig tillgängliga. Detta är en viktig pusselbit för att locka till sig intresse och potentiell arbetskraft. Det är också av stor betydelse att olika energibranschers organisationer och föreningar samverkar, typ det som görs inom Förnybarhetsrådet och 100% Förnybart. Dels för att skapa en kraftfullare och tydligare opinion men också för att gemensamt visa styrka och den starka tillväxtmarknad och alla arbetstillfällen som ligger runt hörnet och väntar! Boverkets erfarenhetsåterföring finns det kanske också mycket att lära och dra nytta av. Det är ju inte alltid nödvändigt att uppfinna hjulet två gånger.
Utmaningarna är stora. Möjligheterna ännu större. Klimatkrisen ställer tydliga krav. För att uppnå de uppställda målen krävs nya tillväxtmarknader med ett stort behov av arbetskraft. Gör vi rätt kan vi se den förnybara energin som en räddare – på flera plan.
Nu gäller det att vi alla fångar uppmärksamheten tidigt och lockar in barnens uppsluppenhet och starka framtidstro till energibranschen. Låt oss insiktsfullt tydliggöra att den förnybara energin inte är ett alternativ utan lösningen på att nå ett klimatsmart fossilfritt välfärdssamhälle.
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nu är det dags att söka Ebbe Lyths stipendium 2025. Ebbe Lyths stipendium instiftade av Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS) 2019 för hans stora insatser inom kyl- och värmepumpbranschen.
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde, ett Living Lab, där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. Resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt.
Boverket har tagit fram nya byggregler. Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, har ersatts med flera nya författningar. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år.
Från och med den 1 juli är det förbjudet för fartyg att släppa ut skrubbervatten från skrubbrar i öppet läge i svenska vatten. ”Ett viktigt beslut i rätt riktning”, säger sakkunnig Karin Almlöf.
Boende vid Uppsala flygflottilj kräver att Försvarsmakten ska bekosta kommunalt dricksvatten efter att det uppvisas förhöjda PFAS-värden i deras brunnar, rapporterar tv4.se.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Bästa möjliga data från givare i avloppsreningsprocesser.
Energipoddens Mats och Kay snackar optimering av kyl- och frysrum med Rasmus Lind, grundare och vd på Enclima som utvecklat en ny säkrare och energieffektivare metod.
Energimyndigheten ger 228 miljoner kronor i stöd till Öresundskrafts projekt Innozhero för byggnation av koldioxidavskiljningsanläggning i Helsingborg.
Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter, har rekryterat Carolina Larsson till tjänsten som ny vd.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort.
