Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen har, den 1 november, fattat ett beslut om en ändring i förordningen om energimätning i byggnader. Ändringen innebär begränsade krav på installation av system för individuell mätning och debitering, IMD, av värme och varmvatten. IMD-kravet kan ha som effekt att de flerbostadshus som har sämst energiprestanda renoveras och energieffektiviseras.
EU-kommissionen har haft synpunkter på hur Sverige implementerat EU:s Energieffektiviseringsdirektiv, EED, vad gäller IMD av värme och tappvarmvatten. Sverige har hittills inte haft några krav på IMD. För att möta kommissionens och den svenska fastighetsbranschens synpunkter inför Sverige därför nu begränsade krav på IMD av värme och tappvarmvatten i förordning (2014:348) om energimätning i byggnader.
- Förslaget innebär en balans mellan klimatnytta och rimliga krav på fastighetsägarna att genomföra energibesparande åtgärder, säger energiminister Anders Ygeman.
De nya begränsade kraven berör endast en mindre mängd byggnader i Sverige, uppskattningsvis 14% av landets flerbostadshus. För dessa flerbostadshus finns möjligheter till undantag som ger incitament till energieffektiviserande renovering. Boverket uppskattar att ca 308 GWh kan sparas årligen om de byggnader som omfattas av kravet på IMD av värme, dvs. flerbostadshus med sämst energiprestanda, istället renoveras så att de inte längre omfattas av kravet. Detta motsvarar ca 13 % av dessa byggnaders energianvändning, eller ca 1 % av energianvändningen i alla flerbostadshus i Sverige.
Förslaget innebär i korthet att:
Möjligheter för undantag finns:
Boverket bemyndigas att ge ut föreskrifter.
Förordningen träder i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.
Källa: Regeringen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.
