Regeringen har, den 1 november, fattat ett beslut om en ändring i förordningen om energimätning i byggnader. Ändringen innebär begränsade krav på installation av system för individuell mätning och debitering, IMD, av värme och varmvatten. IMD-kravet kan ha som effekt att de flerbostadshus som har sämst energiprestanda renoveras och energieffektiviseras.
EU-kommissionen har haft synpunkter på hur Sverige implementerat EU:s Energieffektiviseringsdirektiv, EED, vad gäller IMD av värme och tappvarmvatten. Sverige har hittills inte haft några krav på IMD. För att möta kommissionens och den svenska fastighetsbranschens synpunkter inför Sverige därför nu begränsade krav på IMD av värme och tappvarmvatten i förordning (2014:348) om energimätning i byggnader.
- Förslaget innebär en balans mellan klimatnytta och rimliga krav på fastighetsägarna att genomföra energibesparande åtgärder, säger energiminister Anders Ygeman.
De nya begränsade kraven berör endast en mindre mängd byggnader i Sverige, uppskattningsvis 14% av landets flerbostadshus. För dessa flerbostadshus finns möjligheter till undantag som ger incitament till energieffektiviserande renovering. Boverket uppskattar att ca 308 GWh kan sparas årligen om de byggnader som omfattas av kravet på IMD av värme, dvs. flerbostadshus med sämst energiprestanda, istället renoveras så att de inte längre omfattas av kravet. Detta motsvarar ca 13 % av dessa byggnaders energianvändning, eller ca 1 % av energianvändningen i alla flerbostadshus i Sverige.
Förslaget innebär i korthet att:
Möjligheter för undantag finns:
Boverket bemyndigas att ge ut föreskrifter.
Förordningen träder i kraft den 1 december 2019. Krav på installation av IMD träder dock i kraft först den 1 juli 2021.
Källa: Regeringen
| Dela |
|
Tillbaka |
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.