Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Leveransen av fjärrkyla ökade med 27 procent under sommaren 2018 på grund av värmen. Samtidigt blåste det mindre än normalt, vilket bidrog till att vindkraften producerade 5,6 procent mindre el under året. Den totala elanvändningen och elproduktionen var oförändrad mellan 2017 och 2018. Det visar Energimyndighetens årliga undersökning om produktion och användning av el och fjärrvärme.
I rapporten ”El-, gas- och fjärrvärmeförsörjning 2018” framgår att Sverige totalt fortsätter att producera mer el än vi konsumerar. Totala elproduktionen uppgick till 159,7 TWh, inklusive nätförluster, vilket är en knappt märkbar sänkning med 0,5 procent jämfört med 2017.
Under 2018 blåste det mindre än normalt vilket medförde mindre vindkraft. Kärnkraften var den största produktionskällan för el med 65,8 TWh, tätt följd av vattenkraften med 61,8 TWh.
Ökad produktion av fjärrkyla
Produktionen av fjärrkyla i Sverige ökade under 2018 jämfört med 2017. Den totala leveransen av fjärrkyla var 1,2 TWh under 2018, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2017.
– Fjärrkyla har haft oförändrade nivåer i flera år, men nu ser vi en ökning av mängden kyla till användarna under 2018. Ökningen beror på den väldigt varma sommaren 2018, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Oförändrad elanvändning
Elanvändningen uppgick till 130,6 TWh, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år.
– Den totala elanvändningen är på samma nivå som 1990. Trots att vårt samhälle förändrats, bland annat genom digitalisering med exempelvis fler serverhallar, är vi samtidigt bra på att energieffektivisera. Resultatet blir en oförändrad elanvändning, säger Camilla Dellby på Energimyndigheten.
Fortsatt stor export av el
Sverige exporterade 29,4 TWh el under 2018 medan 12,2 TWh importerades under året. Nettoexporten blev därmed 17,2 TWh. Detta är en minskning med 9 procent mellan 2017 och 2018. Större delen av exporten gick till Finland, medan det importerades mest från Norge.
– Sverige exporterar el under de delar av året när vi producerar mer el än vad vi konsumerar. Under kalla vinterdagar använder vi däremot mer el än vi kan producera och behöver därför importera el. Trots export av el är vi därmed beroende av import vissa delar av året, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndighetern
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
