Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Så här mitt i sommaren funderar Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, på vad som är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Något som blir extra intressant när många parametrar präglas av osäkra värden.
Vad är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Jag har fått frågan många gånger under mina föreläsningar och alltid varit lite svävande på svaret. Det är en komplex fråga med många svar. En professor sa till mig en gång i min ungdom att lönsamheten för en solvärmeinvestering beror inte så mycket på kalkylmetoden eller de tekniska förutsättningarna. Professorn menade att det är investeraren själv som med sina ingångsvärden fastställer hur lönsam eller olönsam solvärmeanläggningen blir.
Och det var ganska enkelt att förstå. Ville lönsamhet uppnås drogs kalkyltiden ut över tid, upp emot 20 – 25 år och kalkylräntan hölls låg, i en annuitetskalkyl ner mot 5%. Ville däremot olönsamhet uppnås kortades kalkyltiden och räntan höjdes. Vad är rätt och vad är fel?
Det finns många sätt att räkna på för att ta reda på en investering är lönsam.
Jag brukar under mina föreläsningar använda mig av annuitetsmetoden för att beskriva en investeringskalkyl för åhörarna. Det är en typ av årskostnadsmetod där resultatet ger en bild av investeringens lönsamhet utslagen över dess beräknade livstid. Det var tacksamt med den kalkylmetoden för solvärmeinvesteringar då livslängden bevisligen är lång för den typen av anläggningar. Idag när det är mer aktuellt med solel blir om möjligt kalkylmetoden ännu mer fördelaktig. Det intressanta är hur snabbt konkurrenskraften eller lönsamheten förändras om kalkyltiden och räntan varieras. Här finns inga rätt eller fel. Vem hade till exempel för 30 år sedan kunnat förutse att vi skulle ha nuvarande ränteläge? Jag kommer så väl ihåg vår ränta på vårt byggnadskreditiv 1990. Under några månader när vi byggde om huset låg räntan på 18,3 %. Helt otroligt i jämförelse med dagens nivåer.
Att räkna med payback-metod är i energisammanhang minst sagt riskabelt. I en så kallad pay-off metod, eller mer korrekt uttryckt återbetalningsmetod, beräknas hur snabbt en investering betalar sig själv. Hur ska det låta sig göra när priset på energi är så oförutsägbart? Under det senaste halvåret har elpriset sjunkit som ingen, ingen hade kunnat förutsäga för 5 – 6 månader sedan. Jag läste idag att på den danska elbörsen var elpriserna för några timmar under söndagen den 5 juli negativa, det vill säga ägare av elgenereringsanläggningar som ville mata ut el på nätet fick plötsligt betala för det. Hur ska kraftverksinvesterare göra payback-metoder med den osäkerhet som råder på elbörsen? Idag den 6 juli tror jag elen periodvis har handlats för 1,6 öre / kWh!
Är det ens möjligt att göra säkra investeringskalkyler över tid? Inom bygg- och energisektorerna är långsiktighet ett viktigt ledord. Under en byggnads tekniska drifttid (40 år) motsvarar investeringskostnaden och dess kapitalkostnad endast 25 % av de totala kostnaderna. Driften under samma tidsintervall står för 50 % av utgifterna. Med den utgångspunkten blir det plötsligt lönsamt med tilltagen isolering, fönster med låga U-värden, genomtänkta ventilationslösningar, solenergi i alla dess former och andra energieffektiviserande investeringar.
För att bringa ordning och säkerhet i kalkylerandet är det många som förordar livskostnadsanalyser. I en LCC-kalkyl (Life Cycle Costing) görs en ekonomisk analys där investeringens totala kostnader och intäkter sammanställs över dess beräknade livslängd. I kalkylmetoden definieras ett antal randparametrar som till exempel investeringens livslängd, kostnader för underhåll, specifika driftkostnader och en nuvärdesberäkning av räntekostnaden. Även kostnader för restvärde, destruktion och återvinning ingår i en LCC-kalkyl. Det innebär att kalkylmetoden ger ett svar på investeringens helhetspris över tid utifrån en rad basala parametrar. Resultaten kan många gånger bli överraskande då det inte är självklart att det alternativet med den lägsta investeringskostnaden i förhållande till nyttan blir det mest lönsamma.
Jag vet inte vilken kalkylmetod som är rätt eller fel utan lämnar det avgörandet till investerarna. Men nog kan jag tänka att det är mest rättvist att jämföra investeringskostnader och lönsamhet över hela investeringens brukstid. Att analysera förväntade framtida kostnader och intäkter ger investeraren, miljön och klimatet ett mer rättvist beslutsunderlag. Att beakta helheten vid investeringstillfället känns sunt, eftersom det då blir möjligt att jämföra investeringsalternativens totalkostnader över nyttjandetiden.
Ganska självklart kan jag tycka. Inte minst eftersom många energieffektiva investeringar på detta sätt får en mer rättvis bedömning och faktiskt många gånger blir lönsamma från första drifttimmen!
Ha en trevlig sommar och hoppas solen kommer lysa flitigt över er. Hälsar krönikören från ett sommarparadis i Falkenberg!
Lars Andrén
Krönikör
Fotnot: De vanligaste kalkylmetoderna är: Återbetalningsmetoden, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och tillväxträntemetoden.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nu är det dags att söka Ebbe Lyths stipendium 2025. Ebbe Lyths stipendium instiftade av Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS) 2019 för hans stora insatser inom kyl- och värmepumpbranschen.
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde, ett Living Lab, där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. Resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt.
Boverket har tagit fram nya byggregler. Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, har ersatts med flera nya författningar. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år.
Från och med den 1 juli är det förbjudet för fartyg att släppa ut skrubbervatten från skrubbrar i öppet läge i svenska vatten. ”Ett viktigt beslut i rätt riktning”, säger sakkunnig Karin Almlöf.
Boende vid Uppsala flygflottilj kräver att Försvarsmakten ska bekosta kommunalt dricksvatten efter att det uppvisas förhöjda PFAS-värden i deras brunnar, rapporterar tv4.se.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Bästa möjliga data från givare i avloppsreningsprocesser.
Energipoddens Mats och Kay snackar optimering av kyl- och frysrum med Rasmus Lind, grundare och vd på Enclima som utvecklat en ny säkrare och energieffektivare metod.
Energimyndigheten ger 228 miljoner kronor i stöd till Öresundskrafts projekt Innozhero för byggnation av koldioxidavskiljningsanläggning i Helsingborg.
Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter, har rekryterat Carolina Larsson till tjänsten som ny vd.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort.
