Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Så här mitt i sommaren funderar Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, på vad som är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Något som blir extra intressant när många parametrar präglas av osäkra värden.
Vad är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Jag har fått frågan många gånger under mina föreläsningar och alltid varit lite svävande på svaret. Det är en komplex fråga med många svar. En professor sa till mig en gång i min ungdom att lönsamheten för en solvärmeinvestering beror inte så mycket på kalkylmetoden eller de tekniska förutsättningarna. Professorn menade att det är investeraren själv som med sina ingångsvärden fastställer hur lönsam eller olönsam solvärmeanläggningen blir.
Och det var ganska enkelt att förstå. Ville lönsamhet uppnås drogs kalkyltiden ut över tid, upp emot 20 – 25 år och kalkylräntan hölls låg, i en annuitetskalkyl ner mot 5%. Ville däremot olönsamhet uppnås kortades kalkyltiden och räntan höjdes. Vad är rätt och vad är fel?
Det finns många sätt att räkna på för att ta reda på en investering är lönsam.
Jag brukar under mina föreläsningar använda mig av annuitetsmetoden för att beskriva en investeringskalkyl för åhörarna. Det är en typ av årskostnadsmetod där resultatet ger en bild av investeringens lönsamhet utslagen över dess beräknade livstid. Det var tacksamt med den kalkylmetoden för solvärmeinvesteringar då livslängden bevisligen är lång för den typen av anläggningar. Idag när det är mer aktuellt med solel blir om möjligt kalkylmetoden ännu mer fördelaktig. Det intressanta är hur snabbt konkurrenskraften eller lönsamheten förändras om kalkyltiden och räntan varieras. Här finns inga rätt eller fel. Vem hade till exempel för 30 år sedan kunnat förutse att vi skulle ha nuvarande ränteläge? Jag kommer så väl ihåg vår ränta på vårt byggnadskreditiv 1990. Under några månader när vi byggde om huset låg räntan på 18,3 %. Helt otroligt i jämförelse med dagens nivåer.
Att räkna med payback-metod är i energisammanhang minst sagt riskabelt. I en så kallad pay-off metod, eller mer korrekt uttryckt återbetalningsmetod, beräknas hur snabbt en investering betalar sig själv. Hur ska det låta sig göra när priset på energi är så oförutsägbart? Under det senaste halvåret har elpriset sjunkit som ingen, ingen hade kunnat förutsäga för 5 – 6 månader sedan. Jag läste idag att på den danska elbörsen var elpriserna för några timmar under söndagen den 5 juli negativa, det vill säga ägare av elgenereringsanläggningar som ville mata ut el på nätet fick plötsligt betala för det. Hur ska kraftverksinvesterare göra payback-metoder med den osäkerhet som råder på elbörsen? Idag den 6 juli tror jag elen periodvis har handlats för 1,6 öre / kWh!
Är det ens möjligt att göra säkra investeringskalkyler över tid? Inom bygg- och energisektorerna är långsiktighet ett viktigt ledord. Under en byggnads tekniska drifttid (40 år) motsvarar investeringskostnaden och dess kapitalkostnad endast 25 % av de totala kostnaderna. Driften under samma tidsintervall står för 50 % av utgifterna. Med den utgångspunkten blir det plötsligt lönsamt med tilltagen isolering, fönster med låga U-värden, genomtänkta ventilationslösningar, solenergi i alla dess former och andra energieffektiviserande investeringar.
För att bringa ordning och säkerhet i kalkylerandet är det många som förordar livskostnadsanalyser. I en LCC-kalkyl (Life Cycle Costing) görs en ekonomisk analys där investeringens totala kostnader och intäkter sammanställs över dess beräknade livslängd. I kalkylmetoden definieras ett antal randparametrar som till exempel investeringens livslängd, kostnader för underhåll, specifika driftkostnader och en nuvärdesberäkning av räntekostnaden. Även kostnader för restvärde, destruktion och återvinning ingår i en LCC-kalkyl. Det innebär att kalkylmetoden ger ett svar på investeringens helhetspris över tid utifrån en rad basala parametrar. Resultaten kan många gånger bli överraskande då det inte är självklart att det alternativet med den lägsta investeringskostnaden i förhållande till nyttan blir det mest lönsamma.
Jag vet inte vilken kalkylmetod som är rätt eller fel utan lämnar det avgörandet till investerarna. Men nog kan jag tänka att det är mest rättvist att jämföra investeringskostnader och lönsamhet över hela investeringens brukstid. Att analysera förväntade framtida kostnader och intäkter ger investeraren, miljön och klimatet ett mer rättvist beslutsunderlag. Att beakta helheten vid investeringstillfället känns sunt, eftersom det då blir möjligt att jämföra investeringsalternativens totalkostnader över nyttjandetiden.
Ganska självklart kan jag tycka. Inte minst eftersom många energieffektiva investeringar på detta sätt får en mer rättvis bedömning och faktiskt många gånger blir lönsamma från första drifttimmen!
Ha en trevlig sommar och hoppas solen kommer lysa flitigt över er. Hälsar krönikören från ett sommarparadis i Falkenberg!
Lars Andrén
Krönikör
Fotnot: De vanligaste kalkylmetoderna är: Återbetalningsmetoden, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och tillväxträntemetoden.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
