Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I dag renoveras många bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Renoveringar leder till förbättringar, men det finns en risk att det inte blev så bra som det var tänkt. För ett få till ett bra inomhusklimat och samtidigt inte använda onödigt mycket energi behövs en helhetssyn där man tar hänsyn till många olika faktorer.
Den slutsatsen är ett av resultaten av det tvärvetenskapliga projektet PEIRE (People, Environment, Indoor, Renovation, Energy) som har sitt fokus på god inomhusmiljö för människor i deras bostäder och på energieffektivisering genom renovering av flerfamiljsbostäder. Just nu pågår projektets slutseminarium.
– Då och då kan man läsa i tidningarna om byggnader där inomhusmiljön är dålig, ibland så dålig att huset måste rivas. Hur kan det bli så fel ändå när vi vet så mycket inom varje expertområde? Vi var flera som hade gått och funderat på om man inte måste samarbeta för att se helheten och jobba mer tillsammans, säger Eja Pedersen, projektledare för PEIRE.
Många människor i Sverige bor i hyresrätter som är byggda mellan 1950 och 1975, ofta i välplanerade och gröna områden. Men byggnaderna är gamla och håller nu på att renoveras för att de är slitna, och för att minska energianvändningen.
– Det är viktigt att de här renoveringarna leder till bättre inomhusmiljö, eftersom det berör så många människor. Egentligen finns det ju mycket kunskap och expertis, men det är ofta begränsat till en del av inomhusmiljön eller den del av de system som reglerar inomhusmiljön, t.ex. ventilationen. Det finns en begränsning i att bara befinna sig inom sin egen sfär, säger Birgitta Nordquist, som forskar om installationsteknik.
Det finns många olika saker som går att justera i en bostad och som spelar roll för inomhusmiljön. Det finns ofta ett tiotal fönster och vädringsluckor som alla kan ställas i olika positioner. Därtill kommer innerdörrar, termostater, hänsyn till vädret och så vidare. Det gör det oerhört komplext att verkligen optimera energianvändningen och samtidigt nå en god inomhusmiljö i bostaden.
Dessutom har de boendes livsstil, och därmed vanor och beteende, stor betydelse. Matlagning, duschvanor, användningen av stearinljus och fönstervädring är exempel på aktiviteter som har inflytande på inomhusmiljö och energianvändning. Detta ser dessutom väldigt olika ut från individ till individ.
I projektet har det ingått forskare från miljöpsykologi, designvetenskaper, bygg- och miljöteknologi och materialvetenskap och tillämpad matematik som har haft som målsättning att ta ett helhetsgrepp på bostaden, det vill säga både själva fastigheten och människorna som bor i den. Tekniska system interagerar med den fysiska inomhusmiljön och de boende både påverkar och påverkas av denna miljö.
– Det är komplicerat för hyresgäster att få till ett bra inomhusklimat med optimerad energianvändning – det är oerhört många saker som kan ändras och ställas in. Därför är det lätt hänt att man i stället exempelvis vädrar mycket mer än nödvändigt och slösar värmeenergi, eller att man inte har riktigt bra luftkvalitet i sin bostad men sparar på energin. Ökar vi förståelsen för bostaden som ett komplext system, så kan vi bidra till både bra inomhusmiljö och effektiv energianvändning samtidigt, säger Jonas Borell, som är beteendevetare.
En del av projektet har varit att följa renoveringen och energieffektiviseringen av 323 lägenheter på Linero i Lund. Renoveringen som bostadsbolaget ansvarade för hade som målsättning att energianvändningen skulle ligga på samma nivå som i nybyggda bostäder, samtidigt som hyran inte fick bli högre än att alla kan bo kvar. Forskarna har närstuderat tio lägenheter både före och efter renoveringen, och intervjuat de boende ett flertal gånger.
Projektet PEIRE avslutas nu, men forskarna hoppas kunna fortsätta arbetet och söker medel för nya projekt som bygger vidare på det de kommit fram till. De utvecklar också samarbeten med myndigheter och företag med intressen inom området.
Vad kan man göra för att för förbättra inomhusklimatet?
Vad kan man göra för att förbättra energianvändningen?
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
