Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I dag renoveras många bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Renoveringar leder till förbättringar, men det finns en risk att det inte blev så bra som det var tänkt. För ett få till ett bra inomhusklimat och samtidigt inte använda onödigt mycket energi behövs en helhetssyn där man tar hänsyn till många olika faktorer.
Den slutsatsen är ett av resultaten av det tvärvetenskapliga projektet PEIRE (People, Environment, Indoor, Renovation, Energy) som har sitt fokus på god inomhusmiljö för människor i deras bostäder och på energieffektivisering genom renovering av flerfamiljsbostäder. Just nu pågår projektets slutseminarium.
– Då och då kan man läsa i tidningarna om byggnader där inomhusmiljön är dålig, ibland så dålig att huset måste rivas. Hur kan det bli så fel ändå när vi vet så mycket inom varje expertområde? Vi var flera som hade gått och funderat på om man inte måste samarbeta för att se helheten och jobba mer tillsammans, säger Eja Pedersen, projektledare för PEIRE.
Många människor i Sverige bor i hyresrätter som är byggda mellan 1950 och 1975, ofta i välplanerade och gröna områden. Men byggnaderna är gamla och håller nu på att renoveras för att de är slitna, och för att minska energianvändningen.
– Det är viktigt att de här renoveringarna leder till bättre inomhusmiljö, eftersom det berör så många människor. Egentligen finns det ju mycket kunskap och expertis, men det är ofta begränsat till en del av inomhusmiljön eller den del av de system som reglerar inomhusmiljön, t.ex. ventilationen. Det finns en begränsning i att bara befinna sig inom sin egen sfär, säger Birgitta Nordquist, som forskar om installationsteknik.
Det finns många olika saker som går att justera i en bostad och som spelar roll för inomhusmiljön. Det finns ofta ett tiotal fönster och vädringsluckor som alla kan ställas i olika positioner. Därtill kommer innerdörrar, termostater, hänsyn till vädret och så vidare. Det gör det oerhört komplext att verkligen optimera energianvändningen och samtidigt nå en god inomhusmiljö i bostaden.
Dessutom har de boendes livsstil, och därmed vanor och beteende, stor betydelse. Matlagning, duschvanor, användningen av stearinljus och fönstervädring är exempel på aktiviteter som har inflytande på inomhusmiljö och energianvändning. Detta ser dessutom väldigt olika ut från individ till individ.
I projektet har det ingått forskare från miljöpsykologi, designvetenskaper, bygg- och miljöteknologi och materialvetenskap och tillämpad matematik som har haft som målsättning att ta ett helhetsgrepp på bostaden, det vill säga både själva fastigheten och människorna som bor i den. Tekniska system interagerar med den fysiska inomhusmiljön och de boende både påverkar och påverkas av denna miljö.
– Det är komplicerat för hyresgäster att få till ett bra inomhusklimat med optimerad energianvändning – det är oerhört många saker som kan ändras och ställas in. Därför är det lätt hänt att man i stället exempelvis vädrar mycket mer än nödvändigt och slösar värmeenergi, eller att man inte har riktigt bra luftkvalitet i sin bostad men sparar på energin. Ökar vi förståelsen för bostaden som ett komplext system, så kan vi bidra till både bra inomhusmiljö och effektiv energianvändning samtidigt, säger Jonas Borell, som är beteendevetare.
En del av projektet har varit att följa renoveringen och energieffektiviseringen av 323 lägenheter på Linero i Lund. Renoveringen som bostadsbolaget ansvarade för hade som målsättning att energianvändningen skulle ligga på samma nivå som i nybyggda bostäder, samtidigt som hyran inte fick bli högre än att alla kan bo kvar. Forskarna har närstuderat tio lägenheter både före och efter renoveringen, och intervjuat de boende ett flertal gånger.
Projektet PEIRE avslutas nu, men forskarna hoppas kunna fortsätta arbetet och söker medel för nya projekt som bygger vidare på det de kommit fram till. De utvecklar också samarbeten med myndigheter och företag med intressen inom området.
Vad kan man göra för att för förbättra inomhusklimatet?
Vad kan man göra för att förbättra energianvändningen?
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Arbetsmiljöverket hotar Filipstads kommun med ett vite på 100 000 kronor. Det på grund av höga ljudnivåer från ventilationen på ett korttidsboende, rapporterar sverigesradio.se.
Nu slutredovisar Energimyndigheten regeringsuppdraget att göra en översyn av riksintresseanspråken för energi.
Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.
Forskare Luleå tekniska universitet har lovande resultat från storskalig förbränning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm.
Boverket har nu redovisat förslag på mål till år 2050 för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader enligt en nationell byggnadsrenoveringsplan för att säkerställa renoveringen av det nationella byggnadsbeståndet.
Tre bubbelpooler på Hjortensbergsbadet i Nyköping har stängt sedan legionellabakterier upptäckts, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Det fanns allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet då en fastighetstekniker i Staffanstorp omkom efter att ha fått ett ventilationsaggregat över sig. Det visar Arbetsmiljöverkets granskning, rapporterar arbetet.se.
Det var god uppslutning till den inspirationslunch som den nya mötesplatsen Clima Energy Nordic arrangerade i Stockholm.
I slutet av april öppnar Naturvårdsverket ett nytt investeringsstöd för att stärka Sveriges avloppsberedskap.
Flera av de planerade projekten gällande koldioxidinfångning i Sverige har lagts på is eller skrotats, enligt en granskning som gjorts av SVT.
