Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Mikhail Vagin, Penghui Ding, Laboratoriet för organisk elektronik. Foto: Thor Balkhed
Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.
Redox-flödesbatterier är stationära batterier där energin finns i elektrolyten utanför själva cellen, likt en bränslecell. I marknadsföringen har de ofta prefixet eko, eftersom det ger stora möjligheter att lagra överskottsenergi från exempelvis sol och vind och de verkar kunna laddas hur många gånger som helst. Redox-flödesbatterier innehåller dock ofta den sällsynta och dyra metallen vanadin. Elektrolyten där energin lagras kan vara vattenbaserad, vilket gör batterierna säkra, men det sänker också energidensiteten.
Det Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör, och hans kollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping, nu har lyckats med är att ta fram såväl en vattenbaserad elektrolyt som elektroder i organiska material som väsentligt ökar energidensiteten. Därmed blir det också möjligt att tillverka helt organiska redox-flödesbatterier för lagring av exempelvis sol- och vindenergi och för att utjämna belastningen i elnätet.
Som elektroder har de använt den ledande polymeren PEDOT som de dopar för att antingen transportera positiva eller negativa joner, katjoner respektive anjoner. Den vattenbaserade elektrolyten de tagit fram består av en lösning med kinon-molekyler, ett ämne som finns i material från skogen.
– Kinoner kan komma från trämaterial men här har vi använt samma molekyl, tillsammans med olika varianter av den ledande polymeren PEDOT. Det visar sig att de stortrivs med varandra, som en gåva från naturen, säger Viktor Gueskine, förste forskningsingengör vid Laboratoriet för organisk elektronik, och medförfattare till den artikel som nu har publicerats i Advanced Functional Materials.
Att de trivs med varandra innebär att PEDOT-elektroderna bidrar till att kinon-molekylerna växlar mellan sitt oxiderade och sitt reducerade tillstånd och därmed skapar ett flöde av protoner eller elektroner - därav redox.
– Jonprocessen är normalt svår att kontrollera, men här kan vi göra det. Vi utnyttjar ett fundamentalt fenomen inom elektrokatalysen där en speciell jon i en lösning, i detta fallet kinonjoner, omvandlas till elektricitet. Fenomenet existerar möjligen även i andra typer av lagringsmedia som i batterier, bränsleceller och superkapacitanser. Men det är en effekt som aldrig diskuterats tidigare. Vi visade det för första gången i ett redox-flödesbatteri, säger Mikhail Vagin.
De organiska redox-flödesbatterierna har fortfarande lägre energiinnehåll än vanadin-batterierna, men är å andra sidan superbilliga, helt återvinningsbara, säkra och perfekta för att lagra energi och jämna ut belastningen i elnäten. Kanske har vi i framtiden ett helt organiskt batteri där hemma som powerbank till elbilen.
Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, genom Wallenberg Wood Science center, Vinnova, genom Digital cellulosa center, och Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Den har även bedrivits inom den strategiska satsningen på Avancerade Funktionella Material, AFM, vid Linköpings universitet.
Källa: Linköpings universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
