Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Urbaniseringen har drivit på stadsutvecklingen. Speciellt i huvudstäder. Idag bor nästan 25 procent av Sveriges befolkning i Stor-Stockholm. Regionen är en av de snabbast växande i Europa. Invånarantalet har växt oavbrutet sedan 1982.
År 1800 bodde knappt 10 procent av Sveriges befolkning i städer. Stor-Stockholms invånarantal 1968 var 427 235 personer. I år är motsvarande siffra 2 385 643 personer. Inflyttning skapar arbete och behov av bostäder. Staden växer, förtätas och ändrar skepnad. Det byggs. Kontinuerligt, överallt och hela tiden – kan tyckas.
För att förhindra trafikinfarkt har de kollektiva resealternativen under många, många år byggts ut i en rasande fart. Kontorsbyggnader har skjutit i höjden under decennier. Staden har kontinuerligt fyllts på med restauranger och härliga kvarterskrogar samtidigt som bostadsbristen har varit ett växande problem under den långvariga urbaniseringen.
Och nu, med pandemins inverkan vänds plötsligt tillvaron upp och ner. Invanda mönster bryts och nya behov växer fram. Beteenden förändras på ett sätt som ingen hade kunna förutse. Och allt detta sker i princip över en natt. Plötsligt bör vi inte åka kollektivt. De som kan bör arbeta hemifrån. Restaurangbesök i större sällskap är inte att tänka på. De stora galleriorna gapar allt mer tomma. Och många kulturevenemang har tagit en ofrivillig paus.
Jag läser om hur coronan plötsligt förvandlade New York på ett högst oväntat sätt. Staden i ständig rörelse står plötsligt stilla. Bostadspriser faller, arbetsplatser töms och de som kan far hem till barndomsstäder eller sina sommarhus. Frågan är vad som kommer att hända med våra städer? Är förändringarna vi ser tillfälliga eller
bestående?
Mer hemarbete ställer nya krav på våra bostäder men också på stadens kontorsbyggnader. Kontorsarbetet har gått från individuella rum till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Till detta kommer nu en lågkonjunktur och ett ökat hemarbete som innebär att allt fler kontor står tomma. Utrymmesbehoven har blivit betydligt mindre. Vissa kontor kommer byggas om till lägenheter och till andra användningsområden. Men många kommer också att anpassas efter de nya villkor som gäller på marknaden. Dels de öppna, flexibla utrymmena som efterfrågas i de mer aktivitetsbaserade funktionerna, som faller under konceptet co-working. Samtidigt kommer nya krav växa fram som en följd av coronapandemin. Noggrannare OVK, beröringsfria installationer som till exempel talstyrda hissar och dörrar. Det kommer också att ställas krav på öppna och generösa ytor som naturligt möjliggör distansering mellan medarbetarna. Ventilationssystemen kommer att anpassas för att minska riskerna för smittspridning, vilket kommer ställa nya krav och normer.
Städer i förändring kommer behöva en dynamisk byggmarknad som med kreativitet kan anpassa bostäder, kontorshus, restauranger, handelsplatser och transportsystem till den framtid som vi är på väg mot och det vi ser finns runt hörnet.
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Svenskt Vatten presenterar rapporten Att räkna på samhällsekonomiska konsekvenser av tillskottsvatten.
Askersunds kommun har fått finansiering från Region Örebro län för att genomföra en förstudie med syftet att undersöka möjligheterna att utveckla ett energikluster för att driva innovation, kompetens och tillväxt med utgångspunkt i Åsbro.
Slussen.biz fanns på plats och fick veta mer om utmaningarna med att hantera det framtida termiska klimatet och undvika övertemperaturer i våra byggnader.
Belok söker nu lokalfastighetsägare som kan vara intresserade av att delta i projektets referensgrupp och bidra med synpunkter till framtagandet av kravspecifikationen.
Är ditt företag på jakt efter ny kompetens i form av nya tjänster eller via LIA-platser? Missa inte att ta en titt i Slussen.biz Rekryteringsbank.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med stopp i Växjö, Jönköping och Norrköping.
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
