Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I 2021-års första krönika funderar Lars Andrén kring det aktuella ämnet energilagring. Vad finns det för möjligheter och vad är hindren?
Det är vinter men vi har snart tagit oss igenom det värsta. November är möjligen tröstlös,medan december ger hopp och liv, fest och så småningom ett nytt år. Hoppet vänder åter, ljuset likaså. Och nu har vi februari med sin hoppfullhet och stadiga vägledning mot våren. Det är inte utan att längtan växer sig stark när kylan biter i. Längtan efter värmen, ljuset, morgondoppen och grillkvällarna. Varför är det så här varje år?
Badvik i nattskrud. Foto: Lars Andrén
Ju strängare kyla desto klarare minnen från sommaren. Överflödets årstid. Med allt sitt ljus och all sin energi. Tänk om vi bara kunde lagra en bråkdel av all den energi som når oss under sommarhalvåret? Jag ser den isbeklädda badviken och plötsligt känns det oändligt långt till sommarens befriande och friska dopp i gryningen. Och jag begriper inte hur den här isen bara på några månader ska tina och blir badbar med sisådär 20 °C, och några till. Hur är det bara möjligt, hur mycket energi går det inte åt för att göra den här temperaturhöjningen av denna gigantiska volym? Det svartnar för ögonen, jag kippar efter andan och funderar .. tänk om det var möjligt att lagra en del av den här energin till den årstid vi är inne i nu!
Energilagring är mager business, åtminstone än så länge. Det kostar pengar och förluster vilket gör utmaningen svår. I varje fall om det är el som ska säsongslagras. Och det är väl det som gäller tänker jag, att lagra el över tid. Men det kostar på. Tankarna gnager. Är det möjligen enklare och mer kostnadseffektivt att lagra värme?
Går det att lagra energi från sommar till vinter? Det funderar krönikören, Lars Andrén, på medan han provar att ta sig fram på vatten i fast form.
Mina tankar spinner vidare och jag funderar på om det verkligen är realistiskt att lagra el från sommar till vinter? Knappast med nuvarande förutsättningar. Dagens batteriprestanda kan förtjänstfullt dygnslagra el för att kunna ladda en elbil under natten eller kapa plötsliga effekttoppar, vilket just nu är högaktuellt. Elbatterier kommer att spela en helt ny roll i det framtida energisystemet där vi inte bara balanserar effektuttag och frekvensstyrning utan även kommer att köra omkring med vår el. Batterikapaciteten i el-fordonen kommer att tillta vilket ger oanade möjligheter att köra omkring med el, ladda på ett ställe och återladda på ett annat.
Att köra omkring med sin el kallas i den moderna terminologin för V2H och V2B (veichle to home och veichle to building). Det senaste på det här området är hur det på vissa platser i Japan går att betala sin parkeringsavgift med el från bilen, vilket onekligen är kreativt ur många aspekter.
Nästa steg i utvecklingen kallas hybridkraftparker som låter sol-, vind- och batteriparker samverka för att öka täckningsgraden. Ökad täckningsgrad och större batterikapacitet innebär per automatik en lägre belastning på nätet. Och det är just det som är den stora utmaningen. Tillgång på energi och elektricitet har vi. Utmaningen ligger i att få fram energin dit den behövs när det behövs, det är överföringskapaciteten som bedrager.
Det är inte utan att jag blir off, nästan off-grid. Är det ens möjligt, att hålla sig utanför boxen, eller snarare nätet? Troligtvis. Dock dyrt men möjligt. Fast då gäller det verkligen att ladda upp med genomtänkta byggnadskonstruktioner med minimala förluster och kraftfulla energilager och kanske även vätgas. Geoenergin får nog inte heller glömmas bort om man ska off. Att kunna lagra värme från sommar till vinter är ju inte bara en dröm utan numer en verklighet. En verklighet som ger oanade verkningsgradsförbättringar av värmepumpar. En öppen tanke och frisk vilja kan med en helhetsambition möjliggöra off-grid. Vilket i dessa kylna dagar verkligen hade dragit sitt strå till stacken när det gäller att kapa effekttopparna i elnätet.
Men här sitter jag med snö och kyla långt upp över öronen. Mager på värme och med en stark längtan till sommarkvällarna. Jag ser min isbeklädda badvik och räds tanken att moder sol inte ska hinna värma upp den till sommaren. Finns det verkligen så mycket energi att allt det här vattnet kan bli badbart? Är det verkligen möjligt? Ska vi bli blåsta på den konfekten i år, tanken skrämmer mig!
Jag kan bara konstatera att det brukar ordna sig. Badviken kommer bjuda in till ett skimrande blått vatten i lagom badtemperatur – även detta år. Med andra ord har vi tillräckligt med energiflöden för att klara av de allra bistraste vinterperioderna. Vi kan reglera och styra våra uttag, lagra värme och el och effektivisera vår energianvändning. Vi har alla förutsättningar att klara vår energiförsörjning på ett hållbart och långsiktigt sätt! Jag känner mig plötsligt trygg i min övertygelse. Det får bli lite avkopplande skridskoåkning framåt helgen så får jag leta upp badbyxorna om några månader!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
Slussen.biz fanns på plats på Tekniska museet i Stockholm när Nibe bjöd in till en förmiddag om EPBD, helhetslösningar, köldmedier och ventilationsaggregat.
60 kommuner har fått stöd från Energimyndigheten för att säkra elförsörjningen vid kriser. Nu breddas satsningen till värmeberedskap. Tio kommuner får upp till 4,5 miljoner kronor vardera i investeringsstöd.
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
