
I framtiden är det möjligt att vi använder oss av solcellssystem som kombinerar odling och elproduktion. På MDH bedrivs ett forskningsprojekt som för första gången i Sverige undersöker den dubbla nyttan med just detta. Resultatet kan bland annat leda till en betydande ökning av solelproduktion.
I ett agrovoltaiskt solcellssystem kombinerar man odling och elproduktion med hjälp av solceller. Man får därmed dubbla nyttor av den använda jordbruksmarken som ger mer lönsamma investeringar för solcellssystem. I varmare länder har forskningsprojekt visat att skuggningen från solcellerna kan bidra till lägre temperatur och en högre markfuktighet som kan gynna de odlade grödorna och minska behovet av konstbevattning. Samtidigt kan odlingarna ge en lämpligare omgivningstemperatur för solcellerna, vilket är gynnsamt för dem eftersom effektiviteten ökar med minskande temperatur.
I ett forskningsprojekt på MDH ska nu, för första gången i Sverige, ett agrovoltaiskt solcellssystem installeras och utvärderas, gällande både solelproduktionen och odlingarna.
I projektet, som är ett samarbete mellan MDH, Solkompaniet, SLU och Kärrbo prästgård, testar man om denna typ av solcellsinstallationer kan vara av intresse även i större skala. Det är en fortsättning på tidigare MDH-samarbeten, där NASA och SMHI varit vetenskapliga samarbetspartners, gällande studier av en helhetssyn mellan odling, bevattning, tillgång på vatten och elgenerering. I takt med ett allt varmare klimat blir vattenhushållning en allt viktigare faktor i världen. Projektet anknyter till FN:s globala mål om Ingen hunger, Rent vatten för alla och Hållbar energi för alla.
Under våren 2021 kommer ett agrovoltaiskt solcellssystem att installeras på Kärrbo prästgård utanför Västerås. Solcellsmodulerna är dubbelsidiga vilket gör att både fram- och baksida bidrar till solelproduktionen. Mätningar kommer att göras av många olika parametrar som solinstrålning mot solcellerna och marken, lufttemperatur, solcelltemperatur, markens fuktighet, solelproduktion och tillväxt av odlad vall med gräs och klöver.
- Om det blir goda resultat från projektet kommer det att öppna en ny och sannolikt stor marknad för solceller där man kombinerar odling och elproduktion. Det skulle ge en betydligt ökad potential för solelproduktion i Sverige och bidra till att solel kan bli en betydligt större andel av Sveriges elmix än vad det är idag, säger Bengt Stridh, universitetslektor på MDH.
Projektet leds av docent Pietro Campana på MDH. Det stöds ekonomiskt av Energimyndigheten och de deltagande företagen bidrar med medfinansiering.
Källa: Mälardalens Högskola
| Dela |
|
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.