Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Så var det äntligen dags för en ny krönika från Lars Andrén. Den här gången funderar han kring installationernas plats i rummet, undangömda eller som konstverk i rummets mittpunkt.
Rummet är pompöst. Möjligen lite dunkelt men med en storslagen rymd. Påkostat, absolut. Men framför allt vackert och genomtänkt. Utmed innerväggen ser jag en ståtlig kakelugn. Dess skönhet strålar värme och det var väl det som var tanken med Cronstedt och Wredes uppfinning. Deras kakelugn skulle inte bara vara energieffektiv utan också något vackert att titta på. Vågar jag säga att det doftar cigarr och att det står en maltwhisky på bordet?
Det är en behaglig atmosfär i rummet. Ingen dålig luft, ingen torr värme utan ombonat och sådär lagom varmt. Jag kan inte annat än förundras över den skillnad jag känner, mot när jag befinner mig i en modern byggnad. Vad är det som har hänt under dessa knappa 150 år sedan det här ståtliga sekelskifteshuset byggdes? Här, där jag sitter nu, tillåts den magnifika värmekällan från slutet av 1800-talet, framtagen av Ekeby bruk, dominera rummet. Nu bygger vi in våra värmekällor i golv, väggar eller tak, medan en stor del av våra tekniska installationer emellanåt tillåtits breda ut sig och ta rummen i besittning. Jag tänker främst på våra moderna ventilationssystem. Det är långt mellan den grandiosa känslan där jag sitter nu och de rum jag vanligtvis är i. Hur har det kunnat bli så här?
Funktionalism naturligtvis men också kostnadsmedvetenhet. Det kostar på att uppföra byggnader. Krav och regelverk ska uppfyllas och en hel del normer och bestämmelser att förhålla sig till. Energiprestandan begränsar svängrummen, liksom högt ställda krav på inomhusklimatet. Och marken kostar pengar, plötsligt blir varje dm² värdefull och en viktig inkomstkälla för att få kalkylen att gå ihop. Är det möjligen det här som styrt utvecklingen i byggsektorn? funderar jag över medan den rökiga whiskyn skvalpas runt bland isbitarna innan smaken gör sig påmind i gommen.
En byggnad är komplex med sina många funktioner och krav på både det ena och det andra. Samtidigt ska byggnaden vara vädertålig, helst i flera hundra år. Rummen har sina minimimått och riktlinjer vad gäller ljusinsläpp. Luften ska omsättas, temepereras och uppfylla krav enligt BBR. Ett regelverk som också ställer krav på energianvändningen. De tekniska installationerna utvecklas och blir allt fler. Nu är det inte bara värmedistributionen och ventilationskanalerna som tar utrymme, den digitala utvecklingen gör sig påmind och vill också beredas plats. Inte utan att arkitekten får allt mer utmanande riktlinjer från VVS-konsulter, elkonsulter, hissföretag, IT-konsulter och andra.
Värmekällan hade länge en central plats i hemmet. Nu är brasan oftas en mysfaktor. Bild av Peggy Choucair från Pixabay
Det är intressant att se hur värmekällan i sekelskifteshuset verkligen fick ta utrymme i anspråk. Inte bara för sin funktions skull utan också som möbel, ja kanske rent av konstverk. Nu bygger vi golvvärme och väggvärme för att spara utrymme och ge möbleringsfrihet. Men inte skulle vi kunna tänka oss en värmepump i vardagsrummet, majestätiskt utformad som en gammal Rörstrandskakelugn? Eller är det möjligen så det kommer bli?
Det fanns en tid när energin var billig, ja nästan gratis kan tyckas med dagens mått mätt. Då, under 1950- och 1960-talen, när oljan kostade några hundralappar per m³ , var det naturligtvis inte så viktigt med byggnadens energiprestanda. Annat är det nu. Det här resulterar i att energieffektiviseringen sätts under lupp i samband med reparations- och ombyggnader. Här finns många intressanta projekt att hämta lärdom ifrån. Där smått omöjliga lösningar skapat fantastiska resultat. Ett som fastnat speciellt i mitt minne är projekt Brogården i Alingsås. Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem satte upp höga ambitioner kring Brogårdens renovering, som startades upp 2008 och färdigställdes 2013.
Det är intressant hur köldbryggor kunde byggas bort, att ventilationskanaler för ett nytt FTX-system kunde beredas plats. Huskroppen tilläggsisolerades för att uppnå passivhusstandard. Med ett betydligt lägre värmebehov kunde värmedistributionen förenklas. Den totala energianvändningen gick från 216 kWh/m² ner till 92 kWh/m² , efter renoveringen. Uppvärmningsbehovet minskade från 115 kWh/m² ner till 27 kWh/m².
Vad visar det här? Ja möjligen att inget är omöjligt, inte ens vid renovering. Nu har vi många fastighetsaktörer som har ambition att bygga nära noll energihus, klimatneutrala byggnader och plusenergihus. Per definition är det möjligt men ställer högra krav på inblandade aktörer. Målbilden måste vara kristallklar. Färdvägen gemensman. Samförståndet totalt. Här måste arkitektens vilja kring funktion och estetik samsas med installationsutrymmen. Uppenbarligen gör den det och kan göra det.
Det är ingen lätt utmaning tänker jag när isbitarna behagligt klingar mot glasväggen och ser till att maltwhiskyns aromer ger sig till känna. Komplexiteten är utmanande men också intressant. Att sitta här i ett rum med nära nog 150 års anor och inse att den miljön som någon skapade då, fortfarande påverkar och präglar. Min stilla fundering blir om mina barnbarnsbarnbarn kommer ha samma känsla för de moderna byggnader och rum som vi idag skapar åt dom?
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
Slussen.biz fanns på plats på Tekniska museet i Stockholm när Nibe bjöd in till en förmiddag om EPBD, helhetslösningar, köldmedier och ventilationsaggregat.
60 kommuner har fått stöd från Energimyndigheten för att säkra elförsörjningen vid kriser. Nu breddas satsningen till värmeberedskap. Tio kommuner får upp till 4,5 miljoner kronor vardera i investeringsstöd.
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
