Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energigemenskaper kan vara ett effektivt svar på energiomställningens utmaningar, och kan bidra till kraftigt sänkta topp-effektbehov och energibesparingar på upp till 30 procent. Nu etableras demonstrationsprojekt för energigemenskaper i Örebro och Stockholm, där RISE tillsammans med KTH ska undersöka möjligheterna till delning av energi mellan fastigheter, lokal solelproduktion och lokala energilagringslösningar.
I projektet bildas två energigemenskaper i ett befintligt bostadsområde i området Hammarby Sjöstad i Stockholm och i det nybyggda bostadsområdet Tamarinden i Örebro. Energigemenskaperna kommer ge möjlighet till delning av energi mellan fastigheter, lastbalansering, lokal solelproduktion och lokal användning av batterilösningar. Tillsammans har piloterna potential att halvera effektbehovet och spara cirka 30 procent av energibehovet för de fastigheter som ingår i energigemenskapen.
- Från RISE sida är vi väldigt glada att vi tillsammans med KTH har fått uppdraget att samarbeta med och studera två piloter för energigemenskaper, med målet att formulera riktlinjer för upphandlingar och regelverk så att tjänster, innovationer och affärsplaner kan skapas för att realisera effektiva energigemenskaper i Sverige, säger Monica Axell (bilden), Forsknings- och affärsutvecklare på RISE.
Pilotprojekteten i Tamarinden i Örebro omfattar 700 lägenheter, Örebro kommun har en långsiktig ambition att implementera detta i alla lägenheter i Örebro. Pilotprojekten i Hammarby Sjöstad omfattar 672 lägenheter. Ambitionen är att sprida detta vidare inom stadsdelen och till andra stadsdelar. Pilotprojekten är valda för att vara replikerbara och skalbara mot minst 80 procent av Sveriges fastighetsbestånd. Demonstrationen kommer alltså att ske både i ett befintligt område och ett nybyggt bostadsområde, något som är viktigt då de sociala utmaningarna som ska undersökas förväntas se olika ut beroende på om bostadsområdet är befintligt eller nybyggt.
- Vi ser ett behov av att undersöka möjligheter och utmaningar kopplat till lokal lastbalansering och delning av energi eftersom det både kan fungera som en morot för lokala samhällen att satsa på smarta och hållbara energilösningar, men även ge systemtjänster till energisystemet i stort, säger Peter Bennewitz, forskningshandläggare vid Energimyndigheten, som finansierar projektet.
Om projektet
Projektet leds av forskningsinstitutet RISE och kommer att pågå under drygt tre och ett halvt år med start 31 mars 2021. Övriga projektmedlemmar är KTH, Örebro kommun, ElectriCITY, Ellevio, Enstar, KTC, Siemens, E.On och Örebrobostäder. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Källa: RISE
| Dela |
 |
Tillbaka |
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
