Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Krönikör Lars Andrén är tillbaka och funderar på vad vad han kan göra för att bidra till att minska sin klimatpåverkan samtidigt som han ger byggbranschen en klapp på axeln.
Jag fick nyligen frågan från en av våra mest klimatmedvetna hustillverkare vad som på kort sikt ger mest resultat för att bromsa utsläppen av klimatgaser?
Det jag först tänker på är naturligtvis min hemmaarena; byggsektorn. Fastighetsbranschen står för ungefär 38 procent av Sveriges energianvändning och som en följd av detta står för cirka 35 procent av koldioxidutsläppen. Här borde rimligtvis finnas stor potential till åtgärder. Och absolut är det så! Ändå är det inte inom byggsektorn jag spontant finner den största potentialen. Helt enkelt för att branschen redan har kommit en bra bit på väg.
Jag noterar att huskonstruktörerna allt mer tänker på att välja material som minimerar klimatutsläppen. Dagens fastighetsförvaltare har högt ställda ambitioner att minska sina klimatavtryck och kan stoltsera med sina framgångar. Passivhus och plusenergihus har hittat sin plattform och kan mer eller mindre ses som en vedertagen teknik. Och nu höjs ribban ytterligare. Det talas om netto-nollbyggnader där avsikten är att uppföra byggnader klimatneutralt på affärsmässiga grunder. Det är fantastiskt hur fastighetsbranschen utvecklats i sin materialkunskap och med sin logistik och i sina materialflöden. Dessutom visar branschen allt större intresse för förnybar energiförsörjning och även återbruk och återvinning av byggnadsmaterial. Snacka om att vi har en sektor som är på klimattårna!
Nu slår dessutom solenergin igenom på allvar. Och det är just solenergin i dess ädlaste form som kan skapa netto-nollbyggnader. Solvärme för uppvärmning och varmvatten, gärna i kombination med hybridvärmepumpar för ett bättre årsutnyttjande. Solceller kan ge drivenergi till värmepumpen och kan täcka en ansenlig del av hushållselen. Orienterar vi husen rätt kan vi dessutom nyttja ljuset och den infallande, passiva solvärmen. Det går faktiskt att täcka upp till 15 procent av en byggnads årsvärmebehov med passiv solinstrålning, även i vårt nordliga klimat.'
Men det är som sagt inte inom fastighetssektorn jag hör klockorna ringa, inte för min egen del i varje fall. Min största kortsiktiga klimatförbättring gör jag sannolikt genom att förändra mitt resande, inte minst hur jag transporterar mig lokalt. Jag och min Karin bor i centrala Falkenberg. Vi har knappt 4 km till Skrea Strand, 2 km till centrum och ungefär samma sträcka till livsmedelsaffären.
Vårt klimatlöfte blir att ta cykeln alla sträckor under 5 km. Det bör vi klara, låta bilen vila. Planen är sedan att införskaffa ett par bättre elcyklar och plötsligt kan vi utöka den bilfria sträckan till dryga milen. Då blir plötsligt bilfärderna betydligt mer sällsynta. Och nu, för att verkligen göra skillnad i våra klimatutsläpp har vi investerat i en el-bil. Med
vindkraftsandelar och Bra Miljöval El säkrar vi upp koldioxidsäkra bilfärder. Sedan går det naturligtvis att driva bilen på andra klimatsmarta sätt. Jag har tidigare både kört på biogas och etanol och nu kommer andra biobränslealternativ med full fart. För att nu inte nämna när vätgasen slår igenom!
Nästa steg i vår utveckling blir att investera i solel. Då kan vi tanka bilen hemma med egenproducerad, koldioxidfri solel. Dessutom kommer milkostnaden gå ner till cirka 2 kr per mil. Då snackar vi! Både miljö, klimat och ekonomi. Det är det här som jag verkligen tror gör skillnad, på det stora hela men också i det nära perspektivet.
Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) bor 8,9 miljoner svenskar i tätorter med minst 200 invånare. Det är 87 procent av befolkningen. Nu är det inte säkert att de minsta orterna har all den service, handel och annat som kan tas hem på cykel. Men vi kan nog enas i att de flesta av oss bor på ett sätt så kortresandet kan förändras utan allt för stor uppoffring. Det finns knappt 5 000 000 personbilar i Sverige där uppskattningsvis 90 procent drivs med fossila drivmedel. Kunde vi tillsammans få till en ändring av våra transportvanor skulle vi uppnå enormt stora klimatframsteg! Detta är mitt i särklass bästa klimattips!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
Slussen.biz fanns på plats på Tekniska museet i Stockholm när Nibe bjöd in till en förmiddag om EPBD, helhetslösningar, köldmedier och ventilationsaggregat.
60 kommuner har fått stöd från Energimyndigheten för att säkra elförsörjningen vid kriser. Nu breddas satsningen till värmeberedskap. Tio kommuner får upp till 4,5 miljoner kronor vardera i investeringsstöd.
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
