Krönikör Lars Andrén är tillbaka och funderar på vad vad han kan göra för att bidra till att minska sin klimatpåverkan samtidigt som han ger byggbranschen en klapp på axeln.
Jag fick nyligen frågan från en av våra mest klimatmedvetna hustillverkare vad som på kort sikt ger mest resultat för att bromsa utsläppen av klimatgaser?
Det jag först tänker på är naturligtvis min hemmaarena; byggsektorn. Fastighetsbranschen står för ungefär 38 procent av Sveriges energianvändning och som en följd av detta står för cirka 35 procent av koldioxidutsläppen. Här borde rimligtvis finnas stor potential till åtgärder. Och absolut är det så! Ändå är det inte inom byggsektorn jag spontant finner den största potentialen. Helt enkelt för att branschen redan har kommit en bra bit på väg.
Jag noterar att huskonstruktörerna allt mer tänker på att välja material som minimerar klimatutsläppen. Dagens fastighetsförvaltare har högt ställda ambitioner att minska sina klimatavtryck och kan stoltsera med sina framgångar. Passivhus och plusenergihus har hittat sin plattform och kan mer eller mindre ses som en vedertagen teknik. Och nu höjs ribban ytterligare. Det talas om netto-nollbyggnader där avsikten är att uppföra byggnader klimatneutralt på affärsmässiga grunder. Det är fantastiskt hur fastighetsbranschen utvecklats i sin materialkunskap och med sin logistik och i sina materialflöden. Dessutom visar branschen allt större intresse för förnybar energiförsörjning och även återbruk och återvinning av byggnadsmaterial. Snacka om att vi har en sektor som är på klimattårna!
Nu slår dessutom solenergin igenom på allvar. Och det är just solenergin i dess ädlaste form som kan skapa netto-nollbyggnader. Solvärme för uppvärmning och varmvatten, gärna i kombination med hybridvärmepumpar för ett bättre årsutnyttjande. Solceller kan ge drivenergi till värmepumpen och kan täcka en ansenlig del av hushållselen. Orienterar vi husen rätt kan vi dessutom nyttja ljuset och den infallande, passiva solvärmen. Det går faktiskt att täcka upp till 15 procent av en byggnads årsvärmebehov med passiv solinstrålning, även i vårt nordliga klimat.'
Men det är som sagt inte inom fastighetssektorn jag hör klockorna ringa, inte för min egen del i varje fall. Min största kortsiktiga klimatförbättring gör jag sannolikt genom att förändra mitt resande, inte minst hur jag transporterar mig lokalt. Jag och min Karin bor i centrala Falkenberg. Vi har knappt 4 km till Skrea Strand, 2 km till centrum och ungefär samma sträcka till livsmedelsaffären.
Vårt klimatlöfte blir att ta cykeln alla sträckor under 5 km. Det bör vi klara, låta bilen vila. Planen är sedan att införskaffa ett par bättre elcyklar och plötsligt kan vi utöka den bilfria sträckan till dryga milen. Då blir plötsligt bilfärderna betydligt mer sällsynta. Och nu, för att verkligen göra skillnad i våra klimatutsläpp har vi investerat i en el-bil. Med
vindkraftsandelar och Bra Miljöval El säkrar vi upp koldioxidsäkra bilfärder. Sedan går det naturligtvis att driva bilen på andra klimatsmarta sätt. Jag har tidigare både kört på biogas och etanol och nu kommer andra biobränslealternativ med full fart. För att nu inte nämna när vätgasen slår igenom!
Nästa steg i vår utveckling blir att investera i solel. Då kan vi tanka bilen hemma med egenproducerad, koldioxidfri solel. Dessutom kommer milkostnaden gå ner till cirka 2 kr per mil. Då snackar vi! Både miljö, klimat och ekonomi. Det är det här som jag verkligen tror gör skillnad, på det stora hela men också i det nära perspektivet.
Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) bor 8,9 miljoner svenskar i tätorter med minst 200 invånare. Det är 87 procent av befolkningen. Nu är det inte säkert att de minsta orterna har all den service, handel och annat som kan tas hem på cykel. Men vi kan nog enas i att de flesta av oss bor på ett sätt så kortresandet kan förändras utan allt för stor uppoffring. Det finns knappt 5 000 000 personbilar i Sverige där uppskattningsvis 90 procent drivs med fossila drivmedel. Kunde vi tillsammans få till en ändring av våra transportvanor skulle vi uppnå enormt stora klimatframsteg! Detta är mitt i särklass bästa klimattips!
Lars Andrén
Krönikör
Dela | Tillbaka |
Under första kvartalet minskade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden med 43 %. Vätska-vattenvärmepumpar står för den största minskningen med 46 %.
Du missar väl inte att titta förbi Slussen.biz i monter A12:04 på Nordbygg? Kom och testa dina färdigheter i dart med chans att vinna fina priser och ta ett snack hur du kan nyttja Slussen.biz på bästa sätt.
Den 25 april presenteras vinnaren av Stora Inneklimatpriset på Nordbygg och vi presenterar nu den fjärde och sista i raden av de nominerade som är Bevent Rasch/4Safe Air AB som utvecklat konceptet Visable Air System, VAS.
Solceller på vatten, vertikal solpark och ny monteringsmetod juryns favoriter.
Prisutdelningen av prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset närmar sig med stormsteg och vi har fått veta mer om ytterligare en av de nominerade, Locum och systemet Census Eye.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. Och svenska folket behöver förbereda sig bättre för kalla vintrar för att undvika frysskador. Det visar Vattenskaderapporten 2023.
Slussen.biz fanns på plats för att få veta mer om CO2-värmepumpen HeatQuantum när leverantören Advansors turné fanns på plats i Arlanda stad.
Försvarsmakten ansvarar för PFAS-föroreningarna i Uppsalas vatten. Det står klart sedan Mark- och miljööverdomstolen i dag meddelat sin dom.
Den kommunala energi- och klimatrådgivningen leder till ökad kunskap hos svenska hushåll, och bidrar också till insatser som ger minskad energianvändning. Det visar en nyligen genomförd utvärdering som Energimyndigheten beställt.
Mark- och miljööverdomstolen fastställer Länsstyrelsen i Skånes läns beslut att förbjuda nyanläggning av solceller på en åkermark i Helsingborgs kommun.