
Översiktsbild över Visby. Foto: Petra Eriksson
Hur kan historiska byggnader bli mer energieffektiva, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras? Svaret ges i en avhandling som presenterar en ny metod för att sammanfoga klimatmål och kulturvärden i historiska byggnadsbestånd.
Renovera, energieffektivisera – och samtidigt bevara. Det är inte lätt att balansera en varsam förvaltning av historiska byggnader med behovet av att göra dem mer energismarta. En ny avhandling vid Göteborgs universitet har tagit sig an utmaningen, och visar vägen mot energieffektiviseringar som inte skadar byggnadernas kulturvärden. Målet är att göra det lättare att ta fram strategier för energieffektiviseringar i större byggnadsbestånd.

Petra Eriksson. Foto: Susanna Carlsten
– Historiska byggnader utgör en väsentlig del av vårt totala byggnadsbestånd. Här finns stora möjligheter till energieffektivisering, samtidigt som vi måste ta hänsyn till att byggnaderna är en viktig del av vårt kulturarv. Om vi ska uppnå våra klimat- och energimål behövs ett större grepp där vi inte bara hanterar enskilda historiska byggnader, utan hela byggnadsbestånd, säger Petra Eriksson, som har genomfört forskningen i ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Uppsala Universitet.
Kategorisering av byggnaderna underlättar
I avhandlingen presenteras en metod som tar ett helhetsgrepp om bedömningen av både de potentiella energibesparingarna och hanteringen av byggnadernas specifika förutsättningar. Metoden består av en kategorisering av byggnader, där hänsyn till kulturvärden hanteras genom restriktioner som begränsar vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.
– Genom att arbeta efter metoden blir det möjligt att visualisera skillnader både inom och mellan olika delar av ett byggnadsbestånd, som beror på byggnadernas ålder, material, konstruktion och kulturvärden, säger Petra Eriksson.
Viktigt stöd för beslutsfattare
Hon ser metoden som ett viktigt beslutsstöd för exempelvis beslutsfattare, handläggare och större fastighetsägare, som nu kan fatta mer informerade beslut om hur balansen mellan energibesparing och bevarandet av kulturvärden kan hanteras.
– Jag hoppas att framtida forskning fortsätter att stötta utvecklingen inom området, mot mer standardiserade planerings- och beslutsstödsprocesser för bestånd av byggnader med kulturvärden, säger hon.
Studieobjekten i avhandlingen har varit byggnadsbestånd i Visby, Stockholm och Halland
Avhandlingen presenteras den 16 juni 2021, vid Göteborgs universitet
Handledare: Tor Broström, professor i kulturvård, Uppsala universitet, Bosse Lagerqvist, universitetslektor i kulturvård, Göteborgs universitet, Anna Karlström, forskare i kulturvård, Uppsala universitet
Källa: Göteborgs universitet
| Dela |
|
Tillbaka |
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet.
Den 29 januari intar Youtubern Manfred Erlandsson Örnsköldsvik, som praktiserande ventilationsmontör. Under 24 timmar livesänder han oavbrutet sina upplevelser från jobbet och Ö-vik utanför arbetstiden.
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Bengt Dahlgren har presenterat rapporten Brandskydd i solcellsanläggningar - underlag för nationella riktlinjer vilken finansierats av Elteknikbranschens utveckling.