
Anjan Rao Puttige, Företagsforskarskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, disputerar den 19 oktober. Foto: Ingrid Söderbergh
Ungefär 25 procent av den energi som produceras i Sverige används för att värma och kyla byggnader. Därför utgör ett hållbart värmesystem en väsentlig del av ett hållbart energisystem. Många fastighetsägare väljer bergvärmepumpar och/eller fjärrvärme och anser att de är hållbara värmelösningar.
Anjan Rao Puttiges studie visar att en integrering med drift av bergvärmepumpar som integrerats i fjärrvärmenätet kan gynna båda fjärrvärmeföretaget och fastighetsägaren.
– Mina resultat kan bidra till att Umeå Energi kan få ett bättre samarbete med fastighetsägare när värme och kyla ska tillhandahållas, säger han.
Anjan Rao Puttige har utfört sitt arbete på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och inom ramen för Företagsforskarskolan. Extern part är Umeå Energi AB.
Norrlands universitetssjukhus användes som fallstudie i avhandlingsarbetet. Värme- och kylsystemet på Norrlands universitetssjukhus innefattar en stor bergvärmepump och fjärrvärme- och kylnät. Avhandlingen syftade till att bestämma hur bergvärmepumpen ska kunna styras så att kostnaden för att tillhandahålla uppvärmning och kyla till byggnaderna minimeras.
– Att använda bergvärmepumpsystemet för att maximera fördelarna utan att ändra markens temperatur är en utmaning. I min avhandling undersökte jag denna utmaning genom att med hjälp av uppmätta data utveckla tillförlitliga matematiska modeller av värmesystemet, säger Anjan Rao Puttige.
En kombination av fysikaliska och datadrivna modeller användes för att simulera bergvärmepumpens drift. Modellen utvecklades och validerades med hjälp av fyra års mätdata från bergvärmepumpanläggningen vid Norrlands universitetssjukhus. Modellen användes sedan för att bestämma den optimala driften av bergvärmepumpen. För optimal drift eftersträvades minimal kostnad för att tillhandahålla uppvärmning och kyla med bibehållen stabil marktemperatur.
De metoder och modeller som har utvecklats i denna avhandling kan också användas för andra byggnader.
Avhandlingsarbete har fått ekonomiskt stöd av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Umeå Energi AB.
Källa: Umeå universitet
| Dela |
|
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.