Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Anjan Rao Puttige, Företagsforskarskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, disputerar den 19 oktober. Foto: Ingrid Söderbergh
Ungefär 25 procent av den energi som produceras i Sverige används för att värma och kyla byggnader. Därför utgör ett hållbart värmesystem en väsentlig del av ett hållbart energisystem. Många fastighetsägare väljer bergvärmepumpar och/eller fjärrvärme och anser att de är hållbara värmelösningar.
Anjan Rao Puttiges studie visar att en integrering med drift av bergvärmepumpar som integrerats i fjärrvärmenätet kan gynna båda fjärrvärmeföretaget och fastighetsägaren.
– Mina resultat kan bidra till att Umeå Energi kan få ett bättre samarbete med fastighetsägare när värme och kyla ska tillhandahållas, säger han.
Anjan Rao Puttige har utfört sitt arbete på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och inom ramen för Företagsforskarskolan. Extern part är Umeå Energi AB.
Norrlands universitetssjukhus användes som fallstudie i avhandlingsarbetet. Värme- och kylsystemet på Norrlands universitetssjukhus innefattar en stor bergvärmepump och fjärrvärme- och kylnät. Avhandlingen syftade till att bestämma hur bergvärmepumpen ska kunna styras så att kostnaden för att tillhandahålla uppvärmning och kyla till byggnaderna minimeras.
– Att använda bergvärmepumpsystemet för att maximera fördelarna utan att ändra markens temperatur är en utmaning. I min avhandling undersökte jag denna utmaning genom att med hjälp av uppmätta data utveckla tillförlitliga matematiska modeller av värmesystemet, säger Anjan Rao Puttige.
En kombination av fysikaliska och datadrivna modeller användes för att simulera bergvärmepumpens drift. Modellen utvecklades och validerades med hjälp av fyra års mätdata från bergvärmepumpanläggningen vid Norrlands universitetssjukhus. Modellen användes sedan för att bestämma den optimala driften av bergvärmepumpen. För optimal drift eftersträvades minimal kostnad för att tillhandahålla uppvärmning och kyla med bibehållen stabil marktemperatur.
De metoder och modeller som har utvecklats i denna avhandling kan också användas för andra byggnader.
Avhandlingsarbete har fått ekonomiskt stöd av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Umeå Energi AB.
Källa: Umeå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
