Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Stämningsläget i samhällsekonomin har skiftat på bara några få månader. Hushållens köpkraft försvagas, boendekostnaderna förväntas öka med stigande räntor och ökade energipriser, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt. Det leder till att bostadsbyggandet bromsar in. Det framgår av Boverkets nya byggprognos som samtidigt skriver upp behovet av nya bostäder.
Boverkets reviderade byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030. Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt. I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
- Vi skulle behöva hålla en fortsatt hög takt i bostadsproduktionen. Det finns tyvärr mycket som talar för att underskottet på bostäder kommer att bestå under lång tid. Vi står inför en utmaning om vi ska lyckas nå en bostadsmarknad i bättre balans, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.
Inbromsning för hyresrätter och bostadsrätter
År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostads-hus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023. Kraftigt stigande räntor och högre byggkostnader gör nyinvesteringar mindre attraktiva. Byggandet kan även påverkas av tillgången på vissa byggmaterial, där inte minst tillgången på cement utgör en osäkerhet nästa år.
- För hyresrätter finns även signaler om ökad mättnad, där den stora skillnaden i hyra mellan nyproduktion och bestånd utgör en risk, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Byggandet av flerbostadshus förväntas minska i år medan småhusbyggandet i stället når en topp. År 2023 minskar byggtakten både för småhus och för flerbostadshus.
Prisfall förväntas efter en ökning på nära 40 procent
Bostadspriserna förväntas gå ner när boendekostnaderna stiger, men det är osäkert hur stor minskningen kan bli. Räntorna kan komma att fördubblas det närmaste året samtidigt som elpriserna har stigit kraftigt och sannolikt kan vara fortsatt höga eller öka. Höga elpriser påverkar i synnerhet eluppvärmda småhus i södra Sverige. Cirka 90 procent av lägenheterna i flerbostadshus och en del småhus har dock fjärrvärme, där energipriserna historiskt inte utvecklats i samma takt som elpriserna.
Fallande bostadspriser i storstadsregionerna
Bostadspriserna minskade något i maj, mest i storstadsregionerna. I norra Sverige har bostadspriserna stigit kraftigt även i år, troligen påverkat av det starka näringslivet. Även om bostadspriserna i landet skulle gå ner betydligt så kommer de sannolikt att vara klart högre än för bara några år sedan. Från början av 2019 till mars 2022 steg småhuspriserna med nära 40 procent och lägenhetspriserna med nära 25 procent. Under samma tid steg byggkostnadsindex med cirka 15 procent. Det kan tyda på att det finns marginaler åtminstone för småhusbyggandet.
Byggbehovet skrivs upp
Boverket skriver nu upp sin bedömning av bostadsbehovet. Under 2021 färdigställdes cirka 53 000 bostäder, vilket var betydligt under det årliga behovet. Enligt den reviderade bedömningen behöver det tillkomma cirka 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030, totalt 571 000 bostäder. Behovet av bostäder ökar på grund av den beräknade befolkningstillväxten under perioden och för att bygga ifatt det underskott som finns sedan 2006.
- En förväntad nedgång i bostadsbyggandet framöver, samtidigt som det stora behovet av nya bostäder består, tyder på att de stora utmaningar bostadsmarknaden har stått inför under lång tid riskerar att bestå även under lång tid framöver, säger Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Boverket.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
