Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Stämningsläget i samhällsekonomin har skiftat på bara några få månader. Hushållens köpkraft försvagas, boendekostnaderna förväntas öka med stigande räntor och ökade energipriser, samtidigt som byggkostnaderna har ökat kraftigt. Det leder till att bostadsbyggandet bromsar in. Det framgår av Boverkets nya byggprognos som samtidigt skriver upp behovet av nya bostäder.
Boverkets reviderade byggbehovsberäkning visar att det behöver tillkomma 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030. Förra året påbörjades cirka 71 500 bostäder vilket var en historiskt hög takt. I år räknar Boverket med att cirka 61 000 bostäder påbörjas, för att under 2023 falla till under 50 000 nya bostäder.
- Vi skulle behöva hålla en fortsatt hög takt i bostadsproduktionen. Det finns tyvärr mycket som talar för att underskottet på bostäder kommer att bestå under lång tid. Vi står inför en utmaning om vi ska lyckas nå en bostadsmarknad i bättre balans, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.
Inbromsning för hyresrätter och bostadsrätter
År 2021 påbörjades cirka 34 000 nya hyresrätter och cirka 21 000 bostadsrätter i flerbostads-hus. Antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter minskar enligt Boverkets prognos med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023. Kraftigt stigande räntor och högre byggkostnader gör nyinvesteringar mindre attraktiva. Byggandet kan även påverkas av tillgången på vissa byggmaterial, där inte minst tillgången på cement utgör en osäkerhet nästa år.
- För hyresrätter finns även signaler om ökad mättnad, där den stora skillnaden i hyra mellan nyproduktion och bestånd utgör en risk, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Byggandet av flerbostadshus förväntas minska i år medan småhusbyggandet i stället når en topp. År 2023 minskar byggtakten både för småhus och för flerbostadshus.
Prisfall förväntas efter en ökning på nära 40 procent
Bostadspriserna förväntas gå ner när boendekostnaderna stiger, men det är osäkert hur stor minskningen kan bli. Räntorna kan komma att fördubblas det närmaste året samtidigt som elpriserna har stigit kraftigt och sannolikt kan vara fortsatt höga eller öka. Höga elpriser påverkar i synnerhet eluppvärmda småhus i södra Sverige. Cirka 90 procent av lägenheterna i flerbostadshus och en del småhus har dock fjärrvärme, där energipriserna historiskt inte utvecklats i samma takt som elpriserna.
Fallande bostadspriser i storstadsregionerna
Bostadspriserna minskade något i maj, mest i storstadsregionerna. I norra Sverige har bostadspriserna stigit kraftigt även i år, troligen påverkat av det starka näringslivet. Även om bostadspriserna i landet skulle gå ner betydligt så kommer de sannolikt att vara klart högre än för bara några år sedan. Från början av 2019 till mars 2022 steg småhuspriserna med nära 40 procent och lägenhetspriserna med nära 25 procent. Under samma tid steg byggkostnadsindex med cirka 15 procent. Det kan tyda på att det finns marginaler åtminstone för småhusbyggandet.
Byggbehovet skrivs upp
Boverket skriver nu upp sin bedömning av bostadsbehovet. Under 2021 färdigställdes cirka 53 000 bostäder, vilket var betydligt under det årliga behovet. Enligt den reviderade bedömningen behöver det tillkomma cirka 63 400 bostäder per år under perioden 2022 – 2030, totalt 571 000 bostäder. Behovet av bostäder ökar på grund av den beräknade befolkningstillväxten under perioden och för att bygga ifatt det underskott som finns sedan 2006.
- En förväntad nedgång i bostadsbyggandet framöver, samtidigt som det stora behovet av nya bostäder består, tyder på att de stora utmaningar bostadsmarknaden har stått inför under lång tid riskerar att bestå även under lång tid framöver, säger Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Boverket.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.
