Forskare på RISE har utvecklat ett hållbart pappersbatteri. I framtiden kan den användas för att lagra förnybar energi i byggnader och samtidigt isolera väggarna.
– Vi ser en potential för att byggnader ska bli självförsörjande på energi med hjälp av pappersbatteriet, säger Jesper Edberg, forskare på RISE och vetenskaplig ledare vid Digital Cellulose Center. Den cellulosabaserade superkondensatorn skulle kunna byggas in i väggarna och lagra energi, från till exempel solceller, och samtidig användas som väggisolering då den har en barriär mot fukt, syre och värme.
En av de största samhällsutmaningarna är att klara energiförsörjningen och samtidigt minska klimatpåverkan och användningen av fossila bränslen. Idag saknar vi däremot effektiva metoder för att lagra förnybar energi i stor skala. Inom kompetenscentrumet Digital Cellulose Center arbetar RISE forskare med att utveckla cirkulära elektroniska lösningar som kan lagra el från förnybara källor.
– Vi måste hitta hållbara sätt att lagra energi, säger Jesper Edberg. På samma sätt som vi fasar ut fossila bränslen behöver vi fasa ut batterier som utarmar planetens resurser. Därför behöver vi skapa ett hållbart energiekosystem som inte är beroende av fossila eller kritiska material så som sällsynta jordartsmetaller.
Pappersbatteriet eller superkondensatorn består av pappersark som är knappt en millimeter tjocka och kan, i dagsläget, tillverkas i A4-storlek. För att pappret ska kunna lagra energi blandas cellulosafibrer med elektroaktiva material, så som biobaserat kol och en elektriskt ledande polymer (PEDOT:PSS). Flera olika lager screentrycks på aluminiumbelagda papper som både fungerar som elektrisk kontaktyta och som en barriär mot fukt, syre och värme. De tryckta elektroniska enheterna kan användas enskilt eller kopplas samman i en serie eller parallellt för att få större kraft, till exempel ökad spänning eller kapacitans.
Forskningen bedrivs inom Digital Cellulose Center som utvecklar hållbar, cirkulär elektronik genom att kombinera skogsbaserade material med elektroaktivt material. Vinnova-kompetenscentrumet koordineras av RISE och drivs tillsammans med partner från akademin och industrin.
https://digitalcellulosecenter.se/
Källa: Rise
| Dela |
|
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.