Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En ny avhandling från Umeå universitet ger ytterligare kunskap om sambandet mellan luftföroreningar och demens. Forskningen visar att de personer som bar på en specifik genvariant eller hade dåligt luktsinne löpte större risk att drabbas av demens om de exponerades för luftföroreningar under lång tid.
Tidigare forskning har visat på ett samband mellan exponering för luftföroreningar och risk för demens. I sin avhandling Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene fördjupar John Andersson, doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, kunskapen om hur detta samband ser ut.
– Jag undersökt om trafikbuller, luktsinnet och en genetisk riskfaktor för demens har någon betydelse för det här sambandet. Demens är en vanlig sjukdom som inte bara kostar samhället väldigt mycket pengar, utan också orsakar mycket mänskligt lidande. Antalet dementa kommer att öka på grund av att vår livslängd ökar. Dessutom ökar andelen av världens befolkning som bor i städer och därför utsätts för större halter av luftföroreningar. Därför blir det också viktigt att studera sambanden mellan föroreningar och demens, säger John Andersson.
Vissa mer känsliga för skadliga luftföroreningar
I sin forskning har John Andersson använt sig av data från Betula-projektet, en stor studie om åldrande och hälsa som pågått i Umeå sedan 1988. Han har också samarbetat med forskare från SMHI, och på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. De senare har tagit fram modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller över Umeå med omnejd.
– Studierna i avhandlingen visar att långvarig exponering för högre halter luftföroreningar, såväl kväveoxider som små partiklar, är förenat med en högre risk för demens även vid de relativt låga halter vi har i Umeå. Förenklat kan man säga att den som bor i ett av de mest förorenade områdena i Umeå har ungefär 40% större risk att få demens jämfört med någon i ett av de minst förorenade områdena, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det som däremot är nytt, är att vi kunde se att de med sämre luktsinne eller som är bärare av genvarianten APOE-ε4, är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar. Faktum är att vi inte såg några statistiskt signifikanta samband mellan föroreningar och demens hos de med bättre luktsinne, eller hos de som intebär på APOE-ε4.
Resultaten visar också att trafikbuller inte verkar bidra till någon ökad demensrisk, och att exponering för luftföroreningar inte hade något samband med sämre luktsinne.
– Här är det viktigt att poängtera att vi inte kan uttala oss om huruvida de här resultaten gäller även för områden med högre halter av luftföroreningar. Jag har ju undersökt Umeå i min forskning, en stad som har förhållandevis god luftkvalitet. Forskning om kopplingen mellan luftföroreningar och demens har gjorts i större och mer förorenade städer, som t.ex. Mexico City, Taipei, och London, och det skulle vara intressant att ytterligare fördjupa kunskapen om områden med lägre halter av föroreningar, säger John Andersson.
Problematisk biltrafik i stadsmiljöer
John Andersson tydliggör att man inte ska tolka hans resultat som en uppmaning till att alla som bär på genvarianten APOE-e4 bör flytta ut från stan.
– Istället bör de här resultaten ses som ytterligare ett argument för att biltrafiken i stadsmiljöer bör minska, även i en relativt liten stad som Umeå. Tyvärr räcker det inte att ersätta bensindrivna bilar med elbilar. De partiklar som ger upphov till skadliga effekter på hjärnan kommer nämligen till stor del från vägslitage, framförallt där vi kör med dubbdäck om vintern. Men om vi lyckas minska biltrafiken kommer det sannolikt ge märkbart positiva effekter för Umebornas hälsa.
Läs avhandlingen: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene
Om disputationen
Fredagen den 24 mars försvarar John Andersson, Institutionen för psykologi, sin avhandling med den svenska titeln: Luftföroreningar och demens i ett lågexponerat område – betydelsen av buller, luktsinnet, och APOE-genen (Engelsk titel: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene)
Källa: Umeå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
