Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En ny avhandling från Umeå universitet ger ytterligare kunskap om sambandet mellan luftföroreningar och demens. Forskningen visar att de personer som bar på en specifik genvariant eller hade dåligt luktsinne löpte större risk att drabbas av demens om de exponerades för luftföroreningar under lång tid.
Tidigare forskning har visat på ett samband mellan exponering för luftföroreningar och risk för demens. I sin avhandling Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene fördjupar John Andersson, doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, kunskapen om hur detta samband ser ut.
– Jag undersökt om trafikbuller, luktsinnet och en genetisk riskfaktor för demens har någon betydelse för det här sambandet. Demens är en vanlig sjukdom som inte bara kostar samhället väldigt mycket pengar, utan också orsakar mycket mänskligt lidande. Antalet dementa kommer att öka på grund av att vår livslängd ökar. Dessutom ökar andelen av världens befolkning som bor i städer och därför utsätts för större halter av luftföroreningar. Därför blir det också viktigt att studera sambanden mellan föroreningar och demens, säger John Andersson.
Vissa mer känsliga för skadliga luftföroreningar
I sin forskning har John Andersson använt sig av data från Betula-projektet, en stor studie om åldrande och hälsa som pågått i Umeå sedan 1988. Han har också samarbetat med forskare från SMHI, och på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. De senare har tagit fram modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller över Umeå med omnejd.
– Studierna i avhandlingen visar att långvarig exponering för högre halter luftföroreningar, såväl kväveoxider som små partiklar, är förenat med en högre risk för demens även vid de relativt låga halter vi har i Umeå. Förenklat kan man säga att den som bor i ett av de mest förorenade områdena i Umeå har ungefär 40% större risk att få demens jämfört med någon i ett av de minst förorenade områdena, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det som däremot är nytt, är att vi kunde se att de med sämre luktsinne eller som är bärare av genvarianten APOE-ε4, är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar. Faktum är att vi inte såg några statistiskt signifikanta samband mellan föroreningar och demens hos de med bättre luktsinne, eller hos de som intebär på APOE-ε4.
Resultaten visar också att trafikbuller inte verkar bidra till någon ökad demensrisk, och att exponering för luftföroreningar inte hade något samband med sämre luktsinne.
– Här är det viktigt att poängtera att vi inte kan uttala oss om huruvida de här resultaten gäller även för områden med högre halter av luftföroreningar. Jag har ju undersökt Umeå i min forskning, en stad som har förhållandevis god luftkvalitet. Forskning om kopplingen mellan luftföroreningar och demens har gjorts i större och mer förorenade städer, som t.ex. Mexico City, Taipei, och London, och det skulle vara intressant att ytterligare fördjupa kunskapen om områden med lägre halter av föroreningar, säger John Andersson.
Problematisk biltrafik i stadsmiljöer
John Andersson tydliggör att man inte ska tolka hans resultat som en uppmaning till att alla som bär på genvarianten APOE-e4 bör flytta ut från stan.
– Istället bör de här resultaten ses som ytterligare ett argument för att biltrafiken i stadsmiljöer bör minska, även i en relativt liten stad som Umeå. Tyvärr räcker det inte att ersätta bensindrivna bilar med elbilar. De partiklar som ger upphov till skadliga effekter på hjärnan kommer nämligen till stor del från vägslitage, framförallt där vi kör med dubbdäck om vintern. Men om vi lyckas minska biltrafiken kommer det sannolikt ge märkbart positiva effekter för Umebornas hälsa.
Läs avhandlingen: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene
Om disputationen
Fredagen den 24 mars försvarar John Andersson, Institutionen för psykologi, sin avhandling med den svenska titeln: Luftföroreningar och demens i ett lågexponerat område – betydelsen av buller, luktsinnet, och APOE-genen (Engelsk titel: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene)
Källa: Umeå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
