Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En ny avhandling från Umeå universitet ger ytterligare kunskap om sambandet mellan luftföroreningar och demens. Forskningen visar att de personer som bar på en specifik genvariant eller hade dåligt luktsinne löpte större risk att drabbas av demens om de exponerades för luftföroreningar under lång tid.
Tidigare forskning har visat på ett samband mellan exponering för luftföroreningar och risk för demens. I sin avhandling Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene fördjupar John Andersson, doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, kunskapen om hur detta samband ser ut.
– Jag undersökt om trafikbuller, luktsinnet och en genetisk riskfaktor för demens har någon betydelse för det här sambandet. Demens är en vanlig sjukdom som inte bara kostar samhället väldigt mycket pengar, utan också orsakar mycket mänskligt lidande. Antalet dementa kommer att öka på grund av att vår livslängd ökar. Dessutom ökar andelen av världens befolkning som bor i städer och därför utsätts för större halter av luftföroreningar. Därför blir det också viktigt att studera sambanden mellan föroreningar och demens, säger John Andersson.
Vissa mer känsliga för skadliga luftföroreningar
I sin forskning har John Andersson använt sig av data från Betula-projektet, en stor studie om åldrande och hälsa som pågått i Umeå sedan 1988. Han har också samarbetat med forskare från SMHI, och på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. De senare har tagit fram modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller över Umeå med omnejd.
– Studierna i avhandlingen visar att långvarig exponering för högre halter luftföroreningar, såväl kväveoxider som små partiklar, är förenat med en högre risk för demens även vid de relativt låga halter vi har i Umeå. Förenklat kan man säga att den som bor i ett av de mest förorenade områdena i Umeå har ungefär 40% större risk att få demens jämfört med någon i ett av de minst förorenade områdena, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det som däremot är nytt, är att vi kunde se att de med sämre luktsinne eller som är bärare av genvarianten APOE-ε4, är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar. Faktum är att vi inte såg några statistiskt signifikanta samband mellan föroreningar och demens hos de med bättre luktsinne, eller hos de som intebär på APOE-ε4.
Resultaten visar också att trafikbuller inte verkar bidra till någon ökad demensrisk, och att exponering för luftföroreningar inte hade något samband med sämre luktsinne.
– Här är det viktigt att poängtera att vi inte kan uttala oss om huruvida de här resultaten gäller även för områden med högre halter av luftföroreningar. Jag har ju undersökt Umeå i min forskning, en stad som har förhållandevis god luftkvalitet. Forskning om kopplingen mellan luftföroreningar och demens har gjorts i större och mer förorenade städer, som t.ex. Mexico City, Taipei, och London, och det skulle vara intressant att ytterligare fördjupa kunskapen om områden med lägre halter av föroreningar, säger John Andersson.
Problematisk biltrafik i stadsmiljöer
John Andersson tydliggör att man inte ska tolka hans resultat som en uppmaning till att alla som bär på genvarianten APOE-e4 bör flytta ut från stan.
– Istället bör de här resultaten ses som ytterligare ett argument för att biltrafiken i stadsmiljöer bör minska, även i en relativt liten stad som Umeå. Tyvärr räcker det inte att ersätta bensindrivna bilar med elbilar. De partiklar som ger upphov till skadliga effekter på hjärnan kommer nämligen till stor del från vägslitage, framförallt där vi kör med dubbdäck om vintern. Men om vi lyckas minska biltrafiken kommer det sannolikt ge märkbart positiva effekter för Umebornas hälsa.
Läs avhandlingen: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene
Om disputationen
Fredagen den 24 mars försvarar John Andersson, Institutionen för psykologi, sin avhandling med den svenska titeln: Luftföroreningar och demens i ett lågexponerat område – betydelsen av buller, luktsinnet, och APOE-genen (Engelsk titel: Air Pollution and Dementia in Low Exposure Areas - The Role of Noise, Olfaction and the APOE gene)
Källa: Umeå universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
