Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30%. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %).
Fakta elnätspriser:
Elnätspriser är avgifter som elnätsföretagen tar ut för att transportera el från produktionsställena till hushåll och företag. Dessa priser kan variera beroende på vilket elnätsområde fastigheten ligger inom och beror bland annat på kostnaderna för att bygga och underhålla elnäten i det specifika området. Elnätspriserna är en separat avgift som konsumenter betalar utöver kostnaden för elhandeln. Nätföretaget har inga konkurrenter och kunderna kan inte vända sig till något annat nät om de är missnöjda med överföringstjänsten eller priset.
Fakta prisberäkningar:
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2023, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inklusive moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2022. Energiskatten för el som sedan 2018 finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad. Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu.
Källa: Nils Holgersson-gruppen
| Dela |
|
Tillbaka |
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.