Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På en frivillig effektmarknad kan gasturbiner fungera som uppbackning till vindkraft.
Om risken för effektbrist ökar och blir påtaglig kan en frivillig effektmarknad växa fram, och därmed minska effektproblemet, enligt en ny Energiforskrapport. Men en förutsättning är att staten tydligt signalerar att dess ansvar stannar vid en begränsad effektreserv och inget mer, säger rapportens huvudförfattare Lars Bergman.
Rapporten ”En frivillig marknad för effekt?” har analyserat förutsättningarna för om en frivillig effektmarknad kan bildas och om det i så fall kan ersätta en kapacitetsmekanism. Bakgrunden är den ökande risken för effektbrist som kan uppstå ett antal timmar per år, om väderberoende elproduktion som vindkraft utgör en allt större andel av elproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar.
Slutsatsen är att en frivillig effektmarknad under vissa omständigheter kan växa fram. En sådan marknad skulle minska men inte eliminera effektbristen, så en begränsad kapacitetsmekanism skulle behövas även med en effektmarknad på plats.
En frivillig effektmarknad är en typ av försäkringslösning där ägare av ett kraftverk kan fungera som försäkringsgivare. Kraftverksägaren säljer en försäkringspremie för att alltid kunna erbjuda en viss effekt. Det kan till exempel vara ett gasturbinkraftverk som fungerar som uppbackning till ett vindkraftföretag, eller att en vattenkraftägare hushåller med en viss andel av sin produktion som uppbackning.
Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och rapportens huvudförfattare, säger att spelplanen för det svenska elsystemet håller på att ändras, efter att fyra reaktorer stängts ner och vindkraften har vuxit kraftigt.
– Tack vare vattenkraften har balansen i elsystemet varit god. Men när vindkraftens andel nu ökar ändras spelplanen, då kan betydande effektbrister uppstå, säger Lars Bergman.
Lars Bergman.
Vad krävs för att en frivillig effektmarknad ska skapas?
– Att risken för effektbrist blir påtaglig, eftersom incitamenten för marknadens aktörer då ökar. Hittills har så inte varit fallet, men om tio år kan det vara annorlunda. Men tar staten på sig rollen att hantera risken tycker marknadens aktörer att det är skönt. Så en förutsättning är att staten säger att dess ansvar stannar vid en effektreserv och inget mer, säger Lars Bergman.
I rapporten står det:
”Med en växande andel vindkraft i elproduktionen är det troligt att åtminstone vissa av elmarknadens aktörer vill försäkra sig mot risken att inte kunna handla sig i balans vid gate closure eller för att hantera volymrisken i PPA-kontrakt. Med en efterfrågan på plats så skulle det sannolikt uppstå ett utbud av sådana försäkringar.”
Varför är det sannolikt att ett utbud av försäkringar skulle uppstå?
– All erfarenhet visar att när det finns affärsmöjligheter kommer någon aktör att ta dem – alltså, när det finns en efterfrågan kommer det också ett utbud. Vattenkraftaktörer kan med lätthet ta en sådan roll och gasturbiner är förhållandevis billiga att bygga.
Rapporten lyfter också att med en ökande andel vindkraft i elsystemet, som fortsatt är koncentrerat till norra Sverige, så ökar risken för effektbrist. Det innebär i så fall ökade incitament för en frivillig effektmarknad.
Elpriset är högst i södra Sverige, borde inte det leda till ökad koncentration av vindkraft där?
– Jo, men vindkraftaktörer har haft relativt svårt att få tillstånd i södra Sverige. Får vi mer vindkraft även i söder skulle det minska risken för effektbrist eftersom en geografisk spridning bidrar till detta, men det kräver också utbyggnad för tillräcklig överföringskapacitet, det visar de studier Peter Blomqvist från Profu gjort som en del av rapporten. Då minskar också behovet av en effektmarknad.
Rapportförfattare
Rapporten är framtagen inom ramen för Energiforsks program FemD.
Rapporten presenteras på ett seminarium den 10 september 2024, klockan 10.00–11.30. Läs mer och anmäl dig här.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
11-14 november gör ExpoVA sitt årliga besök i norra Sverige. Den här gången med ett rekordstort antal utställare, 28 stycken. Turnén besöker i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Östersund.
Energimyndigheten lanserar den digitala utbildningen Driftlyftet, som ska stärka kompetensen hos driftpersonal och främja en mer effektiv användning av energi i byggnader.
På den internationella innovationspaviljongen som arrangeras under Vatten2025 kan man ta del av lösningar från tio företag från hela världen inom VA-teknik som vill in på den svenska marknaden samt ta del av föreläsningar.
Karshults avloppsreningsverk i Motala drog längsta strået i VA-tidsskriften Cirkulations fototävling om den vackraste utsikten från ett avloppsreningsverk.
Slussen.biz har fått några ord med Vattenindustrins generalsekreterare, Joachim Jämttjärn, i vimlet på Vatten2025.
I Ecoclimes monter på Vatten2025 finns Jakob Skarin som berättar om fördelarna med företagets koncept Evertherm.
