Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På en frivillig effektmarknad kan gasturbiner fungera som uppbackning till vindkraft.
Om risken för effektbrist ökar och blir påtaglig kan en frivillig effektmarknad växa fram, och därmed minska effektproblemet, enligt en ny Energiforskrapport. Men en förutsättning är att staten tydligt signalerar att dess ansvar stannar vid en begränsad effektreserv och inget mer, säger rapportens huvudförfattare Lars Bergman.
Rapporten ”En frivillig marknad för effekt?” har analyserat förutsättningarna för om en frivillig effektmarknad kan bildas och om det i så fall kan ersätta en kapacitetsmekanism. Bakgrunden är den ökande risken för effektbrist som kan uppstå ett antal timmar per år, om väderberoende elproduktion som vindkraft utgör en allt större andel av elproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar.
Slutsatsen är att en frivillig effektmarknad under vissa omständigheter kan växa fram. En sådan marknad skulle minska men inte eliminera effektbristen, så en begränsad kapacitetsmekanism skulle behövas även med en effektmarknad på plats.
En frivillig effektmarknad är en typ av försäkringslösning där ägare av ett kraftverk kan fungera som försäkringsgivare. Kraftverksägaren säljer en försäkringspremie för att alltid kunna erbjuda en viss effekt. Det kan till exempel vara ett gasturbinkraftverk som fungerar som uppbackning till ett vindkraftföretag, eller att en vattenkraftägare hushåller med en viss andel av sin produktion som uppbackning.
Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och rapportens huvudförfattare, säger att spelplanen för det svenska elsystemet håller på att ändras, efter att fyra reaktorer stängts ner och vindkraften har vuxit kraftigt.
– Tack vare vattenkraften har balansen i elsystemet varit god. Men när vindkraftens andel nu ökar ändras spelplanen, då kan betydande effektbrister uppstå, säger Lars Bergman.
Lars Bergman.
Vad krävs för att en frivillig effektmarknad ska skapas?
– Att risken för effektbrist blir påtaglig, eftersom incitamenten för marknadens aktörer då ökar. Hittills har så inte varit fallet, men om tio år kan det vara annorlunda. Men tar staten på sig rollen att hantera risken tycker marknadens aktörer att det är skönt. Så en förutsättning är att staten säger att dess ansvar stannar vid en effektreserv och inget mer, säger Lars Bergman.
I rapporten står det:
”Med en växande andel vindkraft i elproduktionen är det troligt att åtminstone vissa av elmarknadens aktörer vill försäkra sig mot risken att inte kunna handla sig i balans vid gate closure eller för att hantera volymrisken i PPA-kontrakt. Med en efterfrågan på plats så skulle det sannolikt uppstå ett utbud av sådana försäkringar.”
Varför är det sannolikt att ett utbud av försäkringar skulle uppstå?
– All erfarenhet visar att när det finns affärsmöjligheter kommer någon aktör att ta dem – alltså, när det finns en efterfrågan kommer det också ett utbud. Vattenkraftaktörer kan med lätthet ta en sådan roll och gasturbiner är förhållandevis billiga att bygga.
Rapporten lyfter också att med en ökande andel vindkraft i elsystemet, som fortsatt är koncentrerat till norra Sverige, så ökar risken för effektbrist. Det innebär i så fall ökade incitament för en frivillig effektmarknad.
Elpriset är högst i södra Sverige, borde inte det leda till ökad koncentration av vindkraft där?
– Jo, men vindkraftaktörer har haft relativt svårt att få tillstånd i södra Sverige. Får vi mer vindkraft även i söder skulle det minska risken för effektbrist eftersom en geografisk spridning bidrar till detta, men det kräver också utbyggnad för tillräcklig överföringskapacitet, det visar de studier Peter Blomqvist från Profu gjort som en del av rapporten. Då minskar också behovet av en effektmarknad.
Rapportförfattare
Rapporten är framtagen inom ramen för Energiforsks program FemD.
Rapporten presenteras på ett seminarium den 10 september 2024, klockan 10.00–11.30. Läs mer och anmäl dig här.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz passade på att göra ett nedslag på Fastighetsmässan som arrangerades på Kistamässan i Stockholm under två dagar i mars.
De nominerade till 24:e upplagan av Stora Inneklimatpriset är klara. Vinnaren presenteras under Fastighetsenergi 2025 på Stockholmsmässan den 9 april.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar utvecklingen av proptech med Med Calle Wettergren Henriksson, Customer Success Manager på Openpoint.
Lina Gharaibeh, ny doktor vid Högskolan Väst, har utvecklat ett verktyg som visar när det lönar sig att använda BIM.
ExpoStyr ger sig ut på årets första tur och besöker i tur och ordning Falun, Uppsala och Stockholm 25-27 mars.
Energimyndigheten beviljar 1,6 miljoner kronor vardera till 50 kommuner för investeringar i reservkraft. Syftet är att minska sårbarheterna i kommunal samhällsviktig verksamhet vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen.
Nu öppnar anmälan till Kranvattentävlingen där Sveriges godaste kranvatten koras.
Refrängen på Måns Zelmerlöws låt ”Revolution” är 15 sekunder lång. Det är lika lång tid som göteborgarna har förkortat sina duschar i snitt sedan Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, i fjol uppmanade göteborgarna att duscha till en schlager.
I år kommer 2G- och 3G-nätet till stor del att släckas ner och då kan många produkter sluta fungera, rapporterar sverigesradio.se. Bland produkter som nämns är värmepumpar och ventilationssystem.
Kommuner bygger på platser med översvämningsrisk, det visar en granskning av Sveriges radios Ekot.
