Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige. Kartläggningen visar även att fjärrvärmepriserna i 79 kommuner ökat med över 20 procent. Priset i 23 kommuner har ökat med över 30 procent. Dessutom ökar de redan orimligt stora skillnaderna mellan fjärrvärmepriserna i landets kommuner.
– Årets siffror innebär ett rekord i prischock. När vi presenterade fjärrvärmesiffrorna förra året pratade vi om den högsta höjningen i Nils Holgerssonrapportens snart 30-åriga historia. Då låg höjningen på i genomsnitt 7,8 procent. I år ligger snitthöjningen på hela 15,2 procent. De här höjningarna svider rejält i landets plånböcker, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
– Fjärrvärme är ofta ett bra och hållbart uppvärmningsalternativ, men den här typen av prischocker år efter år är oerhört tuffa för hushållen och skrämmer dessutom konsumenterna. Vi märker en oro för fjärrvärmens långsiktighet, inte minst i de mindre näten, och vi tror det finns en stor risk att fjärrvärmebolagen prisar bort sig själva. Det är hög tid att fjärrvärmebolagen tar sig en rejäl funderare på sin prissättning om de vill vara fortsatt konkurrenskraftiga, säger Joachim Höggren.
Skillnaden mellan kommunerna ökar
Skillnaden mellan de olika kommunerna ökar och den dyraste kommunen (Nordanstig: 1517,2 kr/MWh) är nu nästan 230 procent dyrare jämfört med den billigaste (Luleå: 662,0 kr/MWh). Det innebär en skillnad på drygt 920 kr i månaden för att värma upp typlägenheten i den billigaste och dyraste kommunen: Förra året var samma siffra drygt 670 kr.
– Siffrorna visar att det är orimligt stora skillnader mellan kommunerna. Och när skillnaderna är så stora och svåra att förstå, ligger det nära till hands att undra hur priserna kan motiveras? Med tanke på att det här rör sig om bolag som befinner sig på monopolmarknader tycker jag det är väldigt allvarligt, säger Joachim Höggren.
Högst höjning i procent står Nevel Energi i Åstorp för, de höjer priset med 39 procent tätt följt av Vimmerby energi & miljö med 38,6 procent och Örkelljunga Fjärrvärmeverk som höjer fjärrvärmepriset med 37,8 procent. Dyrast kommun är Nordanstig där man förra året sprängde 1 200 kr/MWh-gränsen men nu sprängt 1 500 kr/MWh-gränsen. Nordanstig följs av Kalix och Lessebo där priserna nu ökat till 1 463 respektive 1 447 kr/MWh. Vissa fjärrvärmebolag äger nät i många kommuner, det gör att deras prissättning får stor påverkan. Bland de bolag som äger nät i fler än fem kommuner är Nevel det bolag som höjer mest, med i snitt 27,4 procent, följt av Adven Sverige och Solör Bioenergi på 25,5 respektive 19,4 procent. Figurerna nedan visar fjärrvärmeavgifter för de 10 billigaste och 10 dyraste kommunerna i Sverige, de 5 kommuner där prisförändringen varit som störst och en jämförelse mellan de fjärrvärmebolag som är störst i fler än 5 kommuner i Sverige.
| Dela |
 |
Tillbaka |
2024 närmar sig sitt slut och det är återigen dags att summera det gångna året och glänta på dörren till 2025.
Kurt Morell i Henån i Orust kommun har sotat över 200 000 skorstenar under 65 år. Den 1 december varje år sotar han sin egen skorsten, rapporterar Sveriges radio P4 Väst.
Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram vissa underlag inom styrmedels- och finansieringsområdet för Sveriges genomförande av EPBD.
Energikontor Syd har i uppdrag av den ideella föreningen Solar Region Skåne genomförd en enkät bland skånska kommuner för att veta mer om deras arbete med solkraft.
Slussen.biz är glada att vi under ExpoVent 2025 kommer kunna erbjuda en givande morgonföreläsning av Svensk Ventilation med rubriken "Energieffektivisering - en lönsam affär".
Det finns en risk för att obehöriga tagit sig in i en vattenreservoar i Bollebygds kommun och kommunen kan därför inte garantera dricksvattenkvaliteten i två samhällen, skriver man på sin hemsida.
Bostadsbyggandet vänder uppåt under 2025 men bromsas något av höga byggkostnader och hushållens låga köpkraft. Det visar Boverkets byggprognos från december 2024.
Nu går det att ta del av ny vägledning till Boverkets nya byggregler på Boverkets hemsida.
Ett nytt Termoprojekt ska studera hur AI-modeller kan leverera tillförlitligare prognoser över byggnaders framtida energianvändning och på så sätt bidra till hållbara energisystem.
Regeringen överlämnar i dag, 16/12, propositionen för forskning och innovation på energiområdet till riksdagen.
