Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen överlämnar i dag propositionen för forskning och innovation på energiområdet till riksdagen. För första gången på många år ökas anslagen på området. Samtidigt anpassas energiforskningen till den nya energipolitiska inriktningen.
– Vi har lagt om energipolitiken för att fokusera på vad kraftsystemet ska prestera, snarare än vad det ska bestå av. Energiforskningen anpassas nu till den nya politiska inriktningen för att bidra till trygg energiförsörjning, stärkt konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning. Då behövs tydliga prioriteringar i energiforskningen för att fokusera, accelerera och leverera, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
– Vi satsar nu på kärnkraftsforskning. Det är ett område som har varit eftersatt alltför länge i Sverige. Vi behöver bygga ut kärnkraften för hushållen, jobben och den gröna omställningen. Så det är naturligt att stärka den kompetensen nationellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
– Forskning, innovationer och ny teknik är helt avgörande för att vi ska kunna genomföra en ambitiös och effektiv klimatomställning som minskar utsläppen och samtidigt tar oss in i framtiden, i stället för att backa oss tillbaka till dåtiden. Regeringen går nu fram med konkreta åtgärder för att snabba på teknikutvecklingen inom energiområdet, som är helt central för den kraftiga utbyggnaden av fossilfri elproduktion som krävs för att vi ska nå hela vägen till nettonollutsläpp, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
– Tidöpartierna genomför nu efterlängtade satsningar på forskning och innovation – så även inom energiområdet. Bland annat avsätts 600 miljoner kronor till kärnkraftsforskning för att kompetenssäkra Sverige för den stundande kärnkraftskapprustningen, säger Tobias Andersson, Näringsutskottets ordförande.
Propositionen Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning sammanfattar regeringens inriktning för forskning och innovation på energiområdet för åren 2025–2028.
För att energiforskningen ska ligga i linje med den nya politiska inriktningen behöver den forskning som finansieras vara mer fokuserad på att bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och den kraftigt ökade elproduktion som detta innebär. Regeringen föreslår därför två nya mål för energiforskningen, ett övergripande mål och ett som beskriver vilka typer av uppföljningsbara resultat som forskningen ska bidra till. Vidare ska energiforskningen fokusera på fem prioriterade områden:
Sveriges energisystem måste bli mer robust och resilient för att kunna hantera eventuella störningar från krig eller naturkatastrofer. För att säkerställa detta kommer det att krävas riktade insatser.
Det krävs mer forskning och kunskap om energimarknadsrelaterade frågor och energiplanering för att fortsätta stödja samhällets aktörer i energiomställningen samt för att klara planerings-och leveranssäkerhetsmålen. Det gäller särskilt för att stötta en effektiv utbyggnad av kärnkraften som är nödvändig för samhällets elektrifiering.
För att accelerera den gröna omställningen behövs mer forskarutbildad personal. Därför föreslås ökade satsningar på utbildning av doktorander genom till exempel kompetenscentrum och forskarskolor.
För att bidra till en trygg energiförsörjning, stärkt konkurrenskraft och en samhällsekonomiskt effektiv klimatomställning behöver de forskningsresultat och innovationer som tas fram också komma ut snabbare i samhället. Ett viktigt steg mot kommersialisering av produkter och tjänster är att testa och demonstrera lösningen i en realistisk miljö för att minska både tekniska och kommersiella risker och osäkerheter. Därför föreslås ökade satsningar på pilot-och demonstrationsprojekt.
Prioriterade värdekedjor för elektrifieringen
De ökade anslagen ska också användas till att stärka Energimyndighetens pågående satsningar på batteriområdet. Batterier är en nyckelteknik för elektrifieringen, både för att fasa ut fossila drivmedel i transportsektorn och som ett energilager i elsystemet för att bidra med flexibilitet och robusthet.
Fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig komponent i Sveriges framtida energisystem, bland annat för utfasning av fossila bränslen i industrin och för att minska utsläppen från tunga transporter. Därför behövs ytterligare insatser på detta område.
Kärnkraftsforskning har länge varit eftersatt i Sverige. För att sektorn ska kunna växa behöver forskning och innovation inom området utökas för att stärka den nationella kompetensen. För att skapa långsiktiga förutsättningar avsätter regeringen 600 miljoner kronor under perioden 2025–2028 för kärnkraftsforskning.
Anslag till energiforskning
Energiforskningsanslaget har varit relativt konstant sedan 2010 och varierat i spannet 1,3–1,4 miljarder kronor per år. I regeringens budgetproposition för 2025 höjs anslaget till nästan 1,6 miljarder kronor för 2025. Det innebär en ökning med 200 miljoner kronor 2025 jämfört med 2024 års nivå. För 2026, 2027 och 2028 motsvarar ökningen 175, 250 och 250 miljoner kronor.
Källa: Regeringen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Futureheat är fjärrvärmebranschens gemensamma forskning- och utvecklingsprogram som ska identifiera nya möjligheter för fjärrvärmeföretagen.
Slussen.biz har tidigare berättat om ett Formasprojekt gällande rening av operationsluft i låginkomstländer. Nu har projektet gått i mål och vi har pratat med projektledaren Daniel Olsson från CIT Renergy som varit i Kongo och gjort installationer.
Så var det dags för ett nytt nummer av omdanade Energipodden (fd Energihandboken - The podcast). Den här gången snackar programledarna Mats Bjelkevik och Kay Rung tätning av ventilationskanaler med Joakim Bruhn.
Bygg- och fastighetssektorn fortsätter stå för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan, visar Boverkets senaste miljöindikatorer. År 2022 minskade dock sektorns miljö- och klimatpåverkan jämfört med 2021.
Nu delredovisar Ei regeringsuppdraget om förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden och konstaterar bland annat att förhandlingsskyldigheten enligt 8 § fjärrvärmelagen är verkningslös.
Ett femtiotal elnätsföretag har nu infört en så kallad effektavgift som en del av elnätstariffen till hushåll och mindre företag. Storleken på effektavgiften påverkas av om kunden använder elen när elnätet är högt eller lågt belastat.
Östersunds kommun ska betala 15 000 kronor i vite för brister i ventilationen på Storvikenskolan i Brunflo, rapporterar svt.se.
Slutrapporten för förstudien "Maskinläsbara prismodeller för fjärrvärme" är nu publicerad.
Slussen.biz fanns på plats när det var dags för Stora Legionelladagen som arrangerades i Stockholm med syfte att sprida kunskap för att bekämpa legionella.
Nu är den första omvända auktionen inom det nya stödet för lagring av biogen koldioxid, bio-CCS, avgjord. Stockholm Exergi vinner auktionen som avser hela värdekedjan för avskiljning, transport och lagring.
