
– Varje år passerar cirka fem miljoner fordon Sundsvallsbron. För oss är det viktigt att den förorenade avrinningen från bron inte orenad når Sundsvallsfjärden, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare, Mittsverige Vatten & Avfall (MSVA).
Dagvatten är en spridningsväg för mikroplaster, eftersom det ofta innehåller mikroplastpartiklar från bildäck och slitage av vägar när det rinner av körbanan. Mikroplast, som är små plastbitar på några mikrometer eller millimeter, röner allt större intresse eftersom det tar lång tid innan de bryts ner i naturen. Allt större resurser satsas därför på att minska spridningen av mikroplast, men det gäller att välja rätt metod.
Vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron har en dagvattenreningsanläggning byggts, vars effektivitet undersökts genom en unik forskningsstudie. Anläggningen består av flera delar – dels en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare, dels så kallade dagvattenbiofilter som har byggts med olika typer av utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst. Biofilter är en växtbevuxen infiltrationsyta där dagvattnet infiltrerar och renas av filtermaterial, jorden och växterna. Det ena av de undersökta biofiltren i Sundsvall är byggt utan växtlighet för att kunna utvärdera växternas betydelse. Biofilter är en relativt ny reningsteknik, men allt fler sådana anläggningar har de senaste åren byggts runt om i Sverige.
– Eftersom samhällets investeringar i dagvattenreningsanläggningar ökar, är det naturligtvis viktigt att investeringar sker i anläggningar som verkligen fungerar, vilket inte alltid varit fallet, säger Godecke Blecken, biträdande professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
Även om det anses viktigt att rena mikroplast från dagvatten, finns det ytterst få studier kring detta. Hittills har endast två studier om mikroplastrening i dagvattenbiofilter utförts i världen, båda gäller rening av dagvatten från lågtrafikerade vägar, respektive parkeringsplatser. Studien vid Sundsvallsbron, som utförts inom forskningsprojekten DRIZZLE och GrönNano av forskare vid Luleå tekniska universitet i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och Mittsverige Vatten & Avfall, är världsunik, eftersom den undersöker avrinning från en högtrafikerad väg där till exempel mer däckpartiklar kan förväntas i avrinningen. Den är även unik genom att en försedimenteringskammares förmåga att rena mikroplast undersökts.
– Som väntat visar resultaten att försedimenteringskammaren hade begränsad förmåga att rena mikroplast. Däremot hade de båda undersökta typerna av biofilter god förmåga att rena mikroplast, säger Katharina Lange, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, som utfört studien under handledning av professor Maria Viklander och biträdande professor Godecke Blecken inom VA-teknik, vid Luleå tekniska universitet.
Den typ av biofilter som visade bäst förmåga att rena mikroplast var den som var beväxt. Det är goda nyheter enligt forskarna i studien, eftersom biofilter med växtlighet generellt sett anses vara mer estetiskt tilltalande. De kräver dessutom mindre underhåll än biofilter utan växter, eftersom de ofta drabbas i mindre grad av igensättning.
Mer om projektet:
Studien är granskad och accepterad och kommer under sommaren att publiceras i Water Research, den högst rankade tidskriften inom forskningsområdet. Huvudförfattare är Katharina Lange och medförfattare Maria Viklander, Godecke Blecken och Kerstin Magnusson.
Dagvattenreningsanläggningen vid Sundsvallsbron har byggts av Trafikverket i samarbete med MSVA. Luleå tekniska universitet har medverkat vid anläggningens utformning, och undersökt reningseffektiviteten i den omnämnda forskningsstudien tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet.
Källa: Luleå tekniska universitet
| Dela |
|
Tillbaka |
Svenskt Vatten presenterar rapporten Utmaningar när PFAS-haltigt vatten bereds till dricksvatten med jonbytarhartser.
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.