Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens fjärrvärmenät byggdes när fossila bränslen användes i stor utsträckning och när byggnader hade höga värmebehov. Ambitionen med den nya generationens fjärrvärmeteknik är att återanvända restvärmekällor från såväl industri som från lågtempererade, urbana värmekällor.
Lägre temperaturer i fjärrvärmenät möjliggör mer effektiv användning av förnybara energikällor, vilket är ett viktigt nästa steg för många fjärrvärmeföretag både nationellt och internationellt. Problemet i Sverige är att sänkta temperaturer med nuvarande värmetillförsel ger små kostnadsbesparingar. Det leder till frågan om var man ska börja: med sänkta temperaturer eller med fler förnybara energikällor.
En guide för att underlätta övergången till nästa generations fjärrvärmenät finns samlade i boken ”Low-Temperature District Heating Implementation Guidebook”. Där förklaras hur man kan göra för att sänka temperaturer i värmesystem, både inuti befintliga och nya byggnader, och i befintliga och nya fjärrvärmenät. Boken innehåller även ett antal fallstudier. Boken är skriven på engelska och har tagits fram av totalt 17 författare från olika länder och arbetet har letts av Kristina Lygnerud och Sven Werner från Högskolan i Halmstad, med stöd av Svenska Miljöinstitutet IVL.
Boken riktar sig främst till aktörer som är berörda av fjärrvärme och som kan ha nytta av fjärrvärme med lägre temperaturer som:
International Energy Agency (IEA) är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer. Inom IEA finns en rad tekniksamarbeten som medlemsländerna kan delta i. Energimyndigheten deltar bland annat inom tekniksamarbetet District Heating and Cooling (DHC). Det är ett tekniksamarbete som syftar till att utvärdera teknik och utveckla och sprida kunskap så att fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra till att minska klimatpåverkan. Sveriges deltagande genom Energimyndigheten öppnar upp för svenska forskare att ta del av internationellt samarbete och utbyte inom området.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.
