
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens fjärrvärmenät byggdes när fossila bränslen användes i stor utsträckning och när byggnader hade höga värmebehov. Ambitionen med den nya generationens fjärrvärmeteknik är att återanvända restvärmekällor från såväl industri som från lågtempererade, urbana värmekällor.
Lägre temperaturer i fjärrvärmenät möjliggör mer effektiv användning av förnybara energikällor, vilket är ett viktigt nästa steg för många fjärrvärmeföretag både nationellt och internationellt. Problemet i Sverige är att sänkta temperaturer med nuvarande värmetillförsel ger små kostnadsbesparingar. Det leder till frågan om var man ska börja: med sänkta temperaturer eller med fler förnybara energikällor.
En guide för att underlätta övergången till nästa generations fjärrvärmenät finns samlade i boken ”Low-Temperature District Heating Implementation Guidebook”. Där förklaras hur man kan göra för att sänka temperaturer i värmesystem, både inuti befintliga och nya byggnader, och i befintliga och nya fjärrvärmenät. Boken innehåller även ett antal fallstudier. Boken är skriven på engelska och har tagits fram av totalt 17 författare från olika länder och arbetet har letts av Kristina Lygnerud och Sven Werner från Högskolan i Halmstad, med stöd av Svenska Miljöinstitutet IVL.
Boken riktar sig främst till aktörer som är berörda av fjärrvärme och som kan ha nytta av fjärrvärme med lägre temperaturer som:
International Energy Agency (IEA) är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer. Inom IEA finns en rad tekniksamarbeten som medlemsländerna kan delta i. Energimyndigheten deltar bland annat inom tekniksamarbetet District Heating and Cooling (DHC). Det är ett tekniksamarbete som syftar till att utvärdera teknik och utveckla och sprida kunskap så att fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra till att minska klimatpåverkan. Sveriges deltagande genom Energimyndigheten öppnar upp för svenska forskare att ta del av internationellt samarbete och utbyte inom området.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
En inringare till Ring P1 tycker vi borde kissa i handfatet istället för i toaletten för att spara vatten? Ingen dum idé enligt Svenskt Vattens dricksvattenexpert.
En större vattenläcka har inträffat hos VA Syds leverantör Sydvatten. Malmö och Svedala är värst drabbade, rapporterar svt.se.
SBUF presenterar rapporten Energiåtgärder med bästa möjliga klimat- och kostnadseffektivitet som visar att installationstekniska lösningar generellt är mer effektiva än åtgärders om förbättrar klimatskalet.