Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På en frivillig effektmarknad kan gasturbiner fungera som uppbackning till vindkraft.
Om risken för effektbrist ökar och blir påtaglig kan en frivillig effektmarknad växa fram, och därmed minska effektproblemet, enligt en ny Energiforskrapport. Men en förutsättning är att staten tydligt signalerar att dess ansvar stannar vid en begränsad effektreserv och inget mer, säger rapportens huvudförfattare Lars Bergman.
Rapporten ”En frivillig marknad för effekt?” har analyserat förutsättningarna för om en frivillig effektmarknad kan bildas och om det i så fall kan ersätta en kapacitetsmekanism. Bakgrunden är den ökande risken för effektbrist som kan uppstå ett antal timmar per år, om väderberoende elproduktion som vindkraft utgör en allt större andel av elproduktionen samtidigt som efterfrågan ökar.
Slutsatsen är att en frivillig effektmarknad under vissa omständigheter kan växa fram. En sådan marknad skulle minska men inte eliminera effektbristen, så en begränsad kapacitetsmekanism skulle behövas även med en effektmarknad på plats.
En frivillig effektmarknad är en typ av försäkringslösning där ägare av ett kraftverk kan fungera som försäkringsgivare. Kraftverksägaren säljer en försäkringspremie för att alltid kunna erbjuda en viss effekt. Det kan till exempel vara ett gasturbinkraftverk som fungerar som uppbackning till ett vindkraftföretag, eller att en vattenkraftägare hushåller med en viss andel av sin produktion som uppbackning.
Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och rapportens huvudförfattare, säger att spelplanen för det svenska elsystemet håller på att ändras, efter att fyra reaktorer stängts ner och vindkraften har vuxit kraftigt.
– Tack vare vattenkraften har balansen i elsystemet varit god. Men när vindkraftens andel nu ökar ändras spelplanen, då kan betydande effektbrister uppstå, säger Lars Bergman.
Lars Bergman.
Vad krävs för att en frivillig effektmarknad ska skapas?
– Att risken för effektbrist blir påtaglig, eftersom incitamenten för marknadens aktörer då ökar. Hittills har så inte varit fallet, men om tio år kan det vara annorlunda. Men tar staten på sig rollen att hantera risken tycker marknadens aktörer att det är skönt. Så en förutsättning är att staten säger att dess ansvar stannar vid en effektreserv och inget mer, säger Lars Bergman.
I rapporten står det:
”Med en växande andel vindkraft i elproduktionen är det troligt att åtminstone vissa av elmarknadens aktörer vill försäkra sig mot risken att inte kunna handla sig i balans vid gate closure eller för att hantera volymrisken i PPA-kontrakt. Med en efterfrågan på plats så skulle det sannolikt uppstå ett utbud av sådana försäkringar.”
Varför är det sannolikt att ett utbud av försäkringar skulle uppstå?
– All erfarenhet visar att när det finns affärsmöjligheter kommer någon aktör att ta dem – alltså, när det finns en efterfrågan kommer det också ett utbud. Vattenkraftaktörer kan med lätthet ta en sådan roll och gasturbiner är förhållandevis billiga att bygga.
Rapporten lyfter också att med en ökande andel vindkraft i elsystemet, som fortsatt är koncentrerat till norra Sverige, så ökar risken för effektbrist. Det innebär i så fall ökade incitament för en frivillig effektmarknad.
Elpriset är högst i södra Sverige, borde inte det leda till ökad koncentration av vindkraft där?
– Jo, men vindkraftaktörer har haft relativt svårt att få tillstånd i södra Sverige. Får vi mer vindkraft även i söder skulle det minska risken för effektbrist eftersom en geografisk spridning bidrar till detta, men det kräver också utbyggnad för tillräcklig överföringskapacitet, det visar de studier Peter Blomqvist från Profu gjort som en del av rapporten. Då minskar också behovet av en effektmarknad.
Rapportförfattare
Rapporten är framtagen inom ramen för Energiforsks program FemD.
Rapporten presenteras på ett seminarium den 10 september 2024, klockan 10.00–11.30. Läs mer och anmäl dig här.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
