Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
– Det här är ett nytt steg in i varandras verksamheter och kommer kräva ett högre förtroende mellan energibolag och fastighetsägare. I dag finns en tydlig gräns vid fastighetens vägg, säger projektledaren Mårten Haraldsson, Profu.
Syftet med Kundorienterad utveckling av erbjudanden för efterfrågeflexibilitet i fjärrvärmenätet är att ta fram förslag med tydlig prissättning och incitamentsstruktur som skulle kunna bli branschgemensamma. Projekt ingår i programmet Futureheat vilket i sin tur bidrar till visionen om ett hållbart och effektivt uppvärmningssystem.
De tre erbjudandehypoteserna, som utvärderades av fastighetsägare och fjärrvärmeföretag, handlar om att kunderna mer eller mindre bidrar till systemet. Vardera erbjudande bedömdes intressant och attraktivt av olika kunder och ansågs kunna komplettera varandra.
A) Enklaste varianten där kunden bidrar med reservkapacitet.
Energibolaget sätter in en effektbegränsare i fastigheten. Den fungerar som en nödbroms att dra i vid extraordinära situationer, exempelvis vid produktionsbortfall eller när det är betydligt kyligare ute än normalt.
B) Kunden erbjuds att bidra till systemet.
Alternativet bygger på att kunden har full rådighet över sin fastighet, och får ut en signal från energibolaget med önskemål om att dra ned på förbrukningen. Kunden kan aktivt tacka ja eller nej.
C) Kunden blir en del av systemet.
Energibolaget har mandat att påverka styrningen, inom ramar man har kommit överens om med kunderna, och ansvarar för att temperaturen i fastigheterna övervakas på lämpligt sätt.
– De flesta energibolag anser att alternativ C skulle göra mest nytta om man finner en bra lösning. En nackdel som lyfts är att det ställer höga krav på kundens kompetens och teknik. I alternativ B ställs i stället höga krav på kunden.
Några kunder såg alternativ B och C som snarlika och menade att ”så länge det inte är kallare än 19,5–20 grader inomhus kommer vi alltid säga ja. Då blir alternativ B mer eller mindre som alternativ C”.
Mårten Haraldsson noterar att fjärrvärmebranschen är allt mer konkurrensutsatt och måste hålla igen på kostnadsutvecklingen, både i produktionen och i form av investeringar. Då krävs att nya affärsmodeller nyttjas för att undvika kostnadsökningar.
Han ser också ett stort värde i att knyta kunder närmare sig och att arbeta tillsammans för att utveckla det lokala värmesystemet.
– Det kommer garanterat bygga starkare relationer.
Blir incitamenten för att nå en överenskommelse själva knäckfrågan?
– Ja, från kundsidan lyfts mycket positivt medan energibolagen vädrar farhågor som ”vad är det värt för oss om vi inte har någon kontroll?”
Under resans gång framkom att kunderna har hög tillit till energibolagens förmåga att lösa tekniska frågor kopplat till efterfrågeflexibilitet, och till kompetens inom systemoptimering. Däremot restes frågetecken om energibolagens sätt att styra gynnar kunden.
– Kunderna ser en stor potential i detta och förväntar sig att få del av den ekonomiska nyttan, säger Mårten Haraldsson.
Mikael Karlsson, programansvarig för termisk energiomvandling på Energiforsk, framhåller att fjärrvärmen bidrar med stor systemnytta och kan spela en stor roll för att Sverige ska få ett robust, hållbart, och konkurrenskraftigt energisystem.
– Den här typen av projekt som tar fram kunskap om möjliga affärsmodeller blir allt viktigare för fjärrvärmens framtid.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
