Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På Dagvattnets dag 24 september uppmärksammas smarta och snygga dagvattenlösningar som förhindrar översvämningar. På bilden Ängsholmsdammen i Gribbylund, Täby. Foto: Robert Selin, Täby Kommun
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. Även svenska städer står inför utmaningen att hantera stora mängder regn. Redan i dag rustar många städer för skyfall och det blir allt vanligare.
-Idag ser vi en tydlig utveckling där smarta lösningar för att hantera regnvatten kombineras med grönområden som parker och torg. Detta gör staden mer skyddad mot översvämningar och samtidigt snyggare, säger Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, på Svenskt Vatten.
I morgon, den 24 september, är det Dagvattnets dag i Sverige. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och hårdgjorda ytor. När det regnar mycket på en gång måste vattnet hanteras. Lösningar är bland annat regnbäddar, dammar och naturliga vattenvägar som fördelar vattnet och skyddar bebyggelse från översvämningar. Istället för att gömma undan dagvattenlösningarna byggs de som vackra landmärken.
- Det är lätt att tro att den nya dammen i parken eller ån i det nybyggda området bara är där för att vara vackra, men det kan också vara ett sätt att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn, Vi ser allt fler kommuner som satsar på dagvattenlösningar som samtidigt bidrar till stadsmiljön. säger Ulf Thysell.
Tanken med att ta hand om mycket regnvatten är inte ny. Redan i slutet av 1980-talet började VA-sektorn fokusera på dagvattenhantering när nya stadsdelar växte upp utanför den befintliga stadskärnan. Sedan början av 2000-talet har klimatanpassning blivit allt viktigare. I dag är det vanligt att städer arbetar med både småskaliga och storskaliga lösningar för att hantera dagvatten.
-När det kommer extra mycket regn måste vi se till att vattnet rinner undan utan att skada byggnader och annan infrastruktur. Det kan vi göra genom att bygga in hinder för vattnet, till exempel en damm eller leda vattnet ut genom en grönyta, så att inte allt vatten kommer ned i dagvattenledningarna på en gång, säger Ulf Thysell.
Nedan finns några exempel på smarta dagvattenlösningar på olika ställen i landet. Det finns många andra exempel i en kommun nära dig.
Hyllies stadsdelspark, Malmö
Hyllies stadsdelspark i Malmö är ett exempel på hur smart dagvattenhantering kan implementeras på ett estetiskt tilltalande sätt. Genom att använda naturliga vattenvägar och grönområden för att absorbera och leda bort regnvatten, har man inte bara skapat en vacker parkmiljö, utan också ett effektivt system som minskar risken för översvämningar i närliggande områden.
Kvarnbäcken, Boden
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kvarnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg.
Ängsholmsdammen, Täby
Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinningsområde på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.
Kryddvägen Angered
En s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet. Foto: Kretslopp och vatten, Göteborg
Maskinparken
Maskinparken i Göteborg är multifunktionell och kombinerar skyfallsyta med lek och rekreation.
Victoria Benedictssons park, Stockholm
Dagvattenanläggning Victoria Benedictssons park på Kungsholmen i Stockholm är cirka 800 kvadratmeter stor och 71 cm djupt och renar dagvattnet innan det leds ut till Karlbergskanalen.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
