Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
På Dagvattnets dag 24 september uppmärksammas smarta och snygga dagvattenlösningar som förhindrar översvämningar. På bilden Ängsholmsdammen i Gribbylund, Täby. Foto: Robert Selin, Täby Kommun
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. Även svenska städer står inför utmaningen att hantera stora mängder regn. Redan i dag rustar många städer för skyfall och det blir allt vanligare.
-Idag ser vi en tydlig utveckling där smarta lösningar för att hantera regnvatten kombineras med grönområden som parker och torg. Detta gör staden mer skyddad mot översvämningar och samtidigt snyggare, säger Ulf Thysell, strateg för klimatanpassning och civil beredskap, på Svenskt Vatten.
I morgon, den 24 september, är det Dagvattnets dag i Sverige. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från tak, gator och hårdgjorda ytor. När det regnar mycket på en gång måste vattnet hanteras. Lösningar är bland annat regnbäddar, dammar och naturliga vattenvägar som fördelar vattnet och skyddar bebyggelse från översvämningar. Istället för att gömma undan dagvattenlösningarna byggs de som vackra landmärken.
- Det är lätt att tro att den nya dammen i parken eller ån i det nybyggda området bara är där för att vara vackra, men det kan också vara ett sätt att utjämna flöden och lagra vatten vid kraftiga regn, Vi ser allt fler kommuner som satsar på dagvattenlösningar som samtidigt bidrar till stadsmiljön. säger Ulf Thysell.
Tanken med att ta hand om mycket regnvatten är inte ny. Redan i slutet av 1980-talet började VA-sektorn fokusera på dagvattenhantering när nya stadsdelar växte upp utanför den befintliga stadskärnan. Sedan början av 2000-talet har klimatanpassning blivit allt viktigare. I dag är det vanligt att städer arbetar med både småskaliga och storskaliga lösningar för att hantera dagvatten.
-När det kommer extra mycket regn måste vi se till att vattnet rinner undan utan att skada byggnader och annan infrastruktur. Det kan vi göra genom att bygga in hinder för vattnet, till exempel en damm eller leda vattnet ut genom en grönyta, så att inte allt vatten kommer ned i dagvattenledningarna på en gång, säger Ulf Thysell.
Nedan finns några exempel på smarta dagvattenlösningar på olika ställen i landet. Det finns många andra exempel i en kommun nära dig.
Hyllies stadsdelspark, Malmö
Hyllies stadsdelspark i Malmö är ett exempel på hur smart dagvattenhantering kan implementeras på ett estetiskt tilltalande sätt. Genom att använda naturliga vattenvägar och grönområden för att absorbera och leda bort regnvatten, har man inte bara skapat en vacker parkmiljö, utan också ett effektivt system som minskar risken för översvämningar i närliggande områden.
Kvarnbäcken, Boden
Platsen vid det välbesökta rekreationsområdet Kvarnängen i Boden har valts för att även främja pedagogiska, estetiska och rekreativa värden. Lösningen har skapats för att rena dagvattnet och avlasta befintligt dagvattennät i centrum som inte kan fångas upp på naturlig väg.
Ängsholmsdammen, Täby
Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinningsområde på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.
Kryddvägen Angered
En s-formad damm på Kryddvägen i Angered. Hit rinner dagvattnet från norra Gårdsten. När det förorenade vattnet når dammen sjunker föroreningarna så småningom till botten och det rena ytvattnet rinner ut på andra sida dammen. Dammens botten är tätad för att inte föroreningarna ska nå grundvattnet. Foto: Kretslopp och vatten, Göteborg
Maskinparken
Maskinparken i Göteborg är multifunktionell och kombinerar skyfallsyta med lek och rekreation.
Victoria Benedictssons park, Stockholm
Dagvattenanläggning Victoria Benedictssons park på Kungsholmen i Stockholm är cirka 800 kvadratmeter stor och 71 cm djupt och renar dagvattnet innan det leds ut till Karlbergskanalen.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
