Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering. Det, och mycket annat, visar Vattenskaderapporten, som baseras på försäkringsbolagens statistik över 37 709 vattenskador i svenska småhus under 2024.
Vattenskadecentrum är en sammanslutning av försäkringsbolag och branschorganisationer, som varje år ger ut Vattenskaderapporten. I rapporten finns siffror och analyser om inrapporterade vattenskador från försäkringsbolagen. Förra året besiktades 37 709 skador, vilket ligger till grund för statistiken i 2024 års Vattenskaderapport.
Skador på ledningssystemen står för 62 procent av alla vattenskador och domineras av äldre ledningar med eftersatt underhåll.
- I år sticker frysskadorna ut rejält - hela 36 procent av alla skador i ledningssystem orsakades av frysskador förra året. Vintern 2024 var kall, och många frestades att dra ner temperaturen i sina hus för att spara el, säger Pierre Lundborg, verksamhetsledare för Vattenskadecentrum.
Utrustning står för 26 procent av alla vattenskador i svenska hem. Kökets vitvaror står för sjunde året i rad för majoriteten av alla vattenskador orsakade av utrustning.
- Tyvärr visar statistiken att det oftast är vitvaror som är yngre än 10 år som orsakar vattenskador. Så stor andel som 66 procent av skadorna orsakas av nyare vitvaror, och då framför allt kyl och frys, säger Pierre Lundborg.
Av den totala andelen vattenskador i Vattenskaderapporten 2024 står skador orsakade av läckage genom tätskikt i våtrum för 12 procent. Av den andelen toppar vattenskador genom tätskikt där ytbeklädnaden är kakel eller keramiskt material. Av alla skador i tätskikt skedde 83 procent i golvet.
Hela Vattenskaderapporten finns att läsa och ladda ner via www.vattenskadecentrum.se Här finns också inom kort det inspelade lanseringsseminariet, där representanter från branschorganisationer och försäkringsbolag medverkar och kommenterar siffrorna.
Källa: Vattenskadecentrum
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
