Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-generarad
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I ett allt mer elektrifierat samhälle ökar kraven på försörjningstryggheten i systemet. För att stärka samhällets motståndskraft har Energimyndigheten analyserat vilka åtgärder som kan användas om Sverige drabbas av en allvarlig elbrist.
I en ny rapport föreslår Energimyndigheten bland annat att el ska kunna ransoneras genom fasta elkvoter för de största elanvändarna. Förslaget riktar sig i första hand till ett begränsat antal stora industriföretag, som tillsammans står för en betydande del av landets elanvändning. Men i ett så pass ansträngt läge att ransonering är nödvändigt, behöver den även kompletteras med föreskrifter och riktlinjer som begränsar elanvändningen i framför allt bostäder och servicesektorn. De sistnämnda kompletterande åtgärderna kommer Energimyndigheten analysera och vidareutveckla inom ramen för myndighetens uppdrag.
– Sverige behöver vara förberett även för situationer som vi hoppas aldrig ska inträffa. Med kvotransonering kan elanvändningen minska på ett kontrollerat sätt samtidigt som samhällsviktig verksamhet och så mycket annan verksamhet som möjligt kan fortsätta fungera, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Ransonering är endast aktuellt i extrema situationer och först efter att andra åtgärder har genomförts. Andra åtgärder att vidta innan ransonering skulle bli aktuellt är till exempel informationskampanjer för att få hushåll att minska sin elanvändning och särskilda insatser för att statliga myndigheter ska spara el.
Energimyndigheten föreslår också förändringar av planeringsverktyget Styrel, som används för att prioritera vilka elanvändare som i första hand ska få el vid en allvarlig bristsituation. Det kan exempelvis handla om sjukvård, dricksvattenförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet.
– Syftet med förslagen är att effektivisera planeringen och anpassa den bättre till totalförsvarets behov. Energimyndigheten föreslår bland annat att alla kommuner ska delta i planeringen, totalförsvarets behov ska få en tydligare roll i planeringen och att länsstyrelserna ska få ett utökat ansvar för samordningen, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
