Den antagna statsbudgeten för 2019 innebär att planerade satsningar inom energi- och klimatrådgivningen nu måste avbrytas. De direkta konsekvenserna är att beslut inom den så kallade utökade energi- och klimatrådgivningen återkallas och inga nya projekt beviljas, samt att outnyttjade medel från 2018 kommer att återkallas från vissa redan fattade beslut inom den grundläggande energi- och klimatrådgivningen.
Den antagna statsbudgeten för 2019 innebär att den planerade ökningen av medel för energi- och klimatrådgivning uteblivit. Det gällande anslaget omfattar totalt 148 miljoner kronor, varav 105 miljoner kronor redan finns uppbundna i form av treåriga beslut inom ramen för den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Samtidigt har det förordats att 40 miljoner kronor av det totala anslaget ska tillföras programmet Energisteget, vilket betyder en ökning på 15 miljoner i jämförelse med budgeten för år 2018 (de täcks i dag av samma anslag).
Baserat på riksdagens beslut om budgetens inriktning, gäller nu följande förändringar för energi- och klimatrådgivningen:
– Vår sammanvägda bedömning är att dessa åtgärder är de som får minst påverkan på den kommunala energi- och klimatrådgivningen som helhet. Förändringarna kommer också att påverka vårt fortsatta arbete inom detta område, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Energimyndigheten har sedan årsskiftet utrett vilka åtgärder som är rimliga och möjliga att göra med hänsyn till faktorer som budgetens inriktning, juridiska ramar och påverkan på verksamheten i sin helhet. Under utredningen har Energimyndigheten även haft avstämningar med företrädare för Energikontoren Sverige och organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
I nästa steg kommer Energimyndigheten att stötta med vägledning för energi- och klimatrådgivningen utifrån den nuvarande situationen, och även hjälpa till med att titta på alternativa utlysningar och stöd.
– Dessutom har vi ett brett kontaktnät där det kan finnas möjligheter till andra lösningar, vilket vi gärna bidrar med så att denna viktiga verksamhet inte ska stanna av, säger Tobias Lund, chef för Energimyndighetens enhet resurseffektivt samhälle.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.