Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Illustration: Yen Strandqvist/Chalmers
En fönsterfilm med en specialdesignad molekyl skulle kunna ta udden av den värsta värmen mitt på dagen och istället fördela den jämnt från morgon till kväll. Molekylen har den unika förmågan att fånga upp energi ur solens strålar för att senare avge den som värme. Det visar forskare på Chalmers i den vetenskapliga tidskriften Advanced Science.
Soliga sommardagar kan det vara snudd på outhärdligt att vistas inomhus eller i bilar. Värmen strålar in och skapar en obehagligt hög temperatur för människor, djur och växter. Att använda energikrävande system som luftkonditionering och fläktar innebär att man bekämpar värmeenergin med annan energi. Forskare på Chalmers föreslår istället en metod som tar tillvara på värmen och fördelar den jämnt över en längre tid.
När deras specialdesignade molekyl träffas av solstrålarna fångar den upp fotoner och ändrar samtidigt form – den isomeriseras. När solen slutar lysa på fönsterfilmen avger molekylerna värme i upp till åtta timmar efter att solen gått ned.
– Målet är att skapa en behaglig inomhusmiljö även när solen gassar som mest, utan att för den skull förbruka energi eller stänga in oss bakom persienner. Varför inte utnyttja den energi som kommer gratis till oss istället för att bekämpa den, säger kemisten Kasper Moth-Poulsen, som leder forskningen.
I gryningen när filmen inte har tagit upp solenergi är den gul eller orange, då dessa färger är motsatsen till blått och grönt, som är det spektrum av solljuset som forskarna har valt att fånga. När molekylen fångar upp solenergi och isomeriseras tappar den sin färg och blir då helt transparent. Så länge solen lyser på filmen fångar den upp energi, vilket innebär att inte lika mycket värme når igenom filmen och in i rummet. I skymningen, när solljuset minskar, börjar värme avges från filmen och den får sakta tillbaka sin gula nyans och är redo att åter fånga solljus dagen därpå.
– Flygplatser och kontorskomplex, exempelvis, skulle både kunna minska sin energiförbrukning och samtidigt skapa ett behagligare klimat med vår film, eftersom dagens uppvärmnings- och avkylningssystem ofta inte hänger med vid snabba temperaturskiften, säger Kasper Moth-Poulsen.
Molekylen ingår i ett koncept som forskargruppen kallar för Most, vilket står för molecular solar thermal storage. Tidigare har gruppen presenterat ett energisystem för hus baserat på samma molekyl (se relaterat pressmeddelande nedan). Där handlar det om att – efter att solenergi fångats upp av molekylen – lagra den under en längre tid, exempelvis från sommaren till vintern, och då använda den för att värma upp ett helt hus. Forskarna insåg att de kunde förkorta steget till tillämpning genom att även optimera molekylen för en fönsterfilm, vilket också kan skapa bättre förutsättningar för det något mer invecklade energisystemet för hus.
Det som återstår för forskarna att göra är att öka koncentrationen av molekylen i filmen och samtidigt bibehålla filmens egenskaper, samt att få ned priset på molekylen. Enligt Kasper Moth-Poulsen är de dock mycket nära en innovation.
– Steget till att vår film blir tillämpad är så kort att det kan ske mycket snart. Vi är i ett mycket spännande skede när det gäller Most, säger Kasper Moth-Poulsen.
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
