Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.
