Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela | Tillbaka |
Svenskt Vatten presenterar rapporten Reparationsmetoder för betongkonstruktioner i vattenverk.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Underhållsplanering för betongkonstruktioner i vattenverk.
Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, har funderat på varför många bra idéer inte kommer längre än till byrålådan och vad som saknas för att de ska nå marknaden.
Antalet larm med rekommendation att koka dricksvattnet har ökat kraftigt jämfört med förra året. Det visar en enkät som Sveriges Radion Ekot genomfört.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Instrumentera rätt på avloppsreningsverk.
Boverket har upptäckt ett fel i beräkningsmodellen för energideklarationer. Det inträffade innebär att det finns byggnadsägare som har fått fel energiklassning i sin deklaration.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Individers uppfattning om risker med dricksvattnet.
Boende på Rådmansö i Norrtälje kommun har hamnat i konflikt med kommunen efter att de inte vill ta över det reningsverk som de boende investerat i och istället ansluta dem till kommunalt VA, rapporterar svt.se.
Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat med 4,8% det senaste året samtidigt som den allmänna kostnadsutvecklingen ökat med 1,9%. Dessutom varierar priserna påtagligt mellan landets kommuner. Det visar årets Nils Nils Holgerssonrapport.
I rapporten ”El-, gas- och fjärrvärmeförsörjning 2018” framgår att Sverige totalt fortsätter att producera mer el än vi konsumerar. Totala elproduktionen uppgick till 159,7 TWh, inklusive nätförluster.
