Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
