Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varierad molnighet som här, utanför Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, innebär en utmaning i att göra säkra prognoser över solinstrålningen. Foto: Joakim Munkhammar
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
Solproduktionen från en anläggning skiftar snabbt när moln passerar över solpanelerna. För den som producerar sin solel lokalt, till exempel i en fastighet, och vill styra sitt eluttag efter tillgången, kan behöva veta hur ljuset förändras i detalj. Prognoser för solinstrålningen kan vara ett sätt att få kontroll över solproduktionen.
– Vår modell, som vi kallar MCM-modellen, bygger på att förutspå vad som händer nästa minut, timme eller dag baserat på vad som vanligen sker efter en viss nivå av solinstrålning. Modellen är enkel i design, lättränad, lättanvänd och ger förvånansvärt skarpa prognoser för solinstrålningen, säger projektledaren Joakim Munkhammar vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet.
Modellen som presenterades vetenskapligt förra året, bygger på en så kallad dold Markovmodell, det vill säga en statistisk modell för att känna igen och förutsäga processer och mönster. MCM-modellen, som står för Markov Chain Mixture Distribution, delar in solinstrålningen i nivåer och räknar ut sannolikheten för att solljuset i nästa och nästkommande skeden hoppar till andra nivåer. Utifrån detta går det att göra prognoser för när och mellan vilka nivåer solljuset hoppar och stämma av med faktiska observationer för att se hur väl detta stämmer med verkligheten.
Nu har modellen testats av både forskare som jobbat med den tidigare och av andra forskare. Den provkördes mot flera andra modeller. I den ena studien där modellen testades mot fem vedertagna så kallade benchmark-modeller, som används för att jämföra och utvärdera nya modellers prestanda, gav den de mest tillförlitliga prognoserna, i synnerhet för närtid.
Uppsalaforskarna hoppas nu att deras modell ska kunna användas för styrning av tekniska system:
– Vi ser fram emot att samarbeta med andra forskare och företag för att testa modellen på verkliga system som exempelvis batterilager. Där vill vi försöka öka kostnadseffektiviteten hos batterilagret genom att styra laddningen utifrån prognoser över den lokala solproduktionen, säger Joakim Munkhammar.
Projektet ”Utveckling och utvärdering av prognostiseringsmodeller för solel och elanvändning över tid och rum” finansieras av Energimyndigheten och pågår till och med 31 december 2020. Det är ett samarbete mellan Uppsala universitet, (STUNS) Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala näringsliv och samhälle samt Region Uppsala.
Källa: Uppsala universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverket har publicerat en ny version av sin klimatdatabas. Uppdateringen innebär bland annat att nya klimatdata för sju energislag har lagts till.
ExpoVärmeKyla laddar för att besöka norra Sverige. 10-13 februari besöker mässan i tur och ordning Luleå, Skellefteå, Umeå och Sundsvall. Välkomna!
Östersunds kommun kan behöva betala över 100 miljoner kronor för att göra sig av med PFAS i avloppsvattnet, rapporterar sverigesradio.se.
Under 2025 ökade försäljningen av värmepumpar på den svenska marknaden inom samtliga segment. Det visar statistik från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Energimyndigheten utlyser 30 miljoner kronor, via Termo, till forsknings- och innovationsprojekt inom värme och kyla med inriktning på att stärka försörjningstryggheten.
Vattenfalls affärsutvecklingschef Martin Vallstrand blir ny vd för Energiforsk. Han har erfarenhet från alla fossilfria kraftslag och har arbetat med flera av Vattenfalls partnerskap ihop med energikrävande industrier.
Människor underskattar den egna risken att drabbas av klimatförändringarnas effekter och tror att andra är mer utsatta. Det visar en internationell metastudie av Isak Sandlund, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Bengt Dahlgren har presenterat rapporten Brandskydd i solcellsanläggningar - underlag för nationella riktlinjer vilken finansierats av Elteknikbranschens utveckling.
Hela Sveriges ventilationsmingel, ExpoVent, kickar igång 2026 med besök i Gävle, Falun och Örebro 20-22 januari.
Belok och BeBo vill vi inhämta synpunkter på kravspecifikationen och övriga villkor samt utröna förutsättningarna för att stimulera utvecklingen av styrsystem för effekthantering.
