Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Den som har ett eget tak att sätta solceller på gynnas av de regelverk och bidrag som finns på den svenska marknaden. Det visar en ny studie från Chalmers. För att främja byggande av större anläggningar och solel som tjänst krävs justeringar i regelverken, vilket i sin tur kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.
I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade.
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.
Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.
– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning.
– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.
Om energigemenskaper
Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.
Om leasing
Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.
Om studien
Studien “Solar business models from a firm perspective – an empirical study of the Swedish market” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy, volym 166, juli 2022:
Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten.
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hundratals franska affärer har drabbats av en cyberattack, där temperaturen i frysar och kylskåp höjdes och mat för miljontal euro förstördes, rapporterar svt.se.
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
Boverket har lämnat underlag till den slutliga nationella byggnadsrenoveringsplanen och förslag till färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
